Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sit, »med samma heder som åtföljer stora priset».
— Vid akademiska högtidligheter togs hans
skaldegåfva flitigt i anspråk: själf har han i sin
autobiografi på sitt skämtsamma sätt beskrifvit
de mödor, som vållades honom af »akademiska
festkantater». Äfven såsom talare uppträdde han,
genom det särskildt utgifna minnestalet öfver
den jämnårige skalden E. W. Ruda (1833) och
ett tal till Gustaf IILs minne (1835).
Böttigers namn var nu kändt vida öfver
Uppsalas gränser. Hans dikter lästes och
sjöngos med beundran öfver hela Sverige; många
af dessa ungdomsdikter hafva, burna pä
tonernas vingar, ännu i denna dag bevarat sin
popularitet. Den svärmiskt-elegiska ton, som
utmärkte dessa »Ungdomsminnen», gjorde deras
författare särskildt till »de skönas älsklingsskald»;
»i aftonkretsarne hos den vittra öfverstinnan
Silfverstolpe, hos Geijer och Atterbom lästes
ungdomsminnena gärna högt; från Wallin och
Beskow kommo till den unge författaren de
mest smickrande bref», och äfven allvarliga
tänkare sådana som Grubbe och Hwasser delade
den allmänna förtjusningen*. — Å andra sidan
anmärktes, och visserligen ej utan skäl, i en
* Wirsén, Inträdestal s. 93, 94.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
