- Project Runeberg -  Valda dikter /
44

(1895) [MARC] Author: Carl Wilhelm Böttiger With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nu lärde jag hur fattigman blir hånad,
hur mången runa vandringsstaf får rista:
jag lägger hop mitt första med mitt sista,
jag jämför mig som ung och såsom grånad.

I alpluft andades jag Sverge åter,
och sökte envist färgen af dess flagga
i gyllne skyn, i blåa vattenfallen;

nu är jag död, och ingen mig begråter. —
Stod sammetsprydd i Stockholms slott min

vagga,
en bår af furu skänkte mig Sankt Gallen.

XVI.

Jag var ej mera livad jag var den dagen,
då jag vid Högland ryssens kölar bräckte;
min hjässa årens hvita frost betäckte,
med fåror plöjda voro anletsdragen.

Men folkets väl var mig den högsta lagen,
jag tog emot hvad folket åt mig räckte,
jag stod föryngrad bland ett yngre släkte,
och hjärtat slog på nytt de gamla slagen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:05:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dikterbot/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free