Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136 ORKEN.
Jag satt på hans tronpall, och i en blink
jag lydde hans vilja och vink,
jag sändes till jorden, när hämnarn var vred;
jag hämtade upp Ganymed.
När världen jag mätte, var hvalfvet fritt,
jag fann uti Delfi dess midt:
och vidaste klotet i glittrande ring
jag flög med min maka omkring*.
Men nu har på jorden jag sett mig mätt
och ringa jag aktar dess ätt:
den ligger nu krälande där för min syn,
men själf jag mig mornar i skyn.
Mig vämjes att flyga till dalen ner,
när solen där uppe jag ser.
Jag vingarna spänner och-flyger mot den,
och Zevs skall mig känna igen.
* Zevs lät världen uppmätas af två örnar, som,
flugna åt olika hall, mötte hvarann i Delfi, där i
följd häraf jordens medelpunkt ansågs vara.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
