- Project Runeberg -  Valda dikter /
141

(1895) [MARC] Author: Carl Wilhelm Böttiger With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Det väderkorn, mig blef beskärdt,
är godt till allt och ej är värdt
för jägarn att sig närma.
Jag mänskolist att trotsa lärt
och mänskospråk att härma.

För glansen, som jag fordom bar,
jag nu på en gång afsky har
och likväl kärlek hyser:
i smyg jag gömmer hvad jag tar,
och stjäl allt hvad som lyser.

Men ser jag krigets hvita tält
och ser jag blodets röda fält,
där lif och död stå profven;
jag flaxar vild, jag skriar gällt,
och tar min del i rofven.

Där slår jag ner, i rök af krut,
och hackar alla ögon ut,
som än ha glans i döden:
jag hade sagt dem det förut,
jag vet ju mänskors öden.

Mig själf en gammal sägen spår,
att, blir jag en gäng hundra år,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:05:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dikterbot/0149.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free