Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Jag vet — hon sade — hvad du haft att lida,
jag vet, på mig hur kärleksfull du tänkte,
i himlen är jag, — där jag vill dig bida.»
XV.
Haf tack, o lif, för alla fröjder njutna
från dagens morgon intill sena kvällen,
för alla minnen från min barndoms ställen,
för alla rosor, alla lagrar brutna,
för mina ögon, öppnade och slutna, —
för solens lågor och för stjärnepellen,
för luft och våg, för skogarna, för fjällen! —
haf tack ock sist för alla tårar gjutna !
Men ett det är, hvarför jag mest dig prisar:
att, genom ljufva, genom bittra öden,
du mig en glimt af högre världar visar;
ty eld du blåser upp ur släckta glöden,
och värmer än på samma gång du isar:
din slöja blott, och annat ej, är döden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
