Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det går en suck ur berg och sten,
ur blommans själ en suck det går,
och gren sig lutar ömt mot gren,
när näktergalen slår.
Allt skapadt tycks försmälta då
som i en salig midnattskyss:
med stjärnor himlen ser därpå
och sitter själf och lyss.
I slumrarinnans mörka hår
hvar stjärna gnistrar som, juvel,
tills dagen fram ur öster går
med glada färgers spel..
Men hon, i trollande behag,
hon sofver dar, hon sofver år,
i morgon, likasom i dag,
i dag, liksom i går.
Hvad drömmer hon? — så frågar du.
Hon drömmer segerklang af svärd,
hon drömmer om de kullar sju,
som styrde förr en värld.
Om Romulus, som byggde sta’n,
om Numa, grundarn af dess tron,
om Scipio, Goriolan,
om Caesar drömmer hon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
