Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hälsningssång i Odins lund
vid skandinaviska studentmötet 1856.
Hell sommaren, dagen och stunden,
som samlat i heliga lunden
det käraste norden har sett,
de tre, som nu äro blott ett.
Fast bröder, vi skildes, vi stredo,
vi höggos, vi blödde, vi ledo;
men grånade hatet har flytt
och allt — är nu kärlek på nytt.
Här stå vi på toppen af jorden,
vi söner af yttersta norden,
till gräns ha vi brusande sjön,
vår granne är eviga snön.
Och alla vi bedja: försvinnen
ur häfden, I blodiga minnen!
och alla vi hälsa en tid
af ljusnande lycka och frid.
Vårt stamträd till gudarna räcker
och yfviga grenar det sträcker
till folk, som i leende ro
vid fjället och sjöarna bo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
