Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
356 KOK UNG CARL XIV JOHAN.
bet i förtviflan sina egna söner,
slet sönder deras lik och hörde inga böner.
Skall hopens yra kannibaliskt fira
än nya fester i medborgarblod? —
Ack! sonlös satt den gamle med sin spira,
och ingen man vid folkets framtid stod.
»Hvar finns den starke, som oss bägge stöder?»
Så sporde kung och folk, och sågo emot
söder.
Där låg det land, som tappra söner födde
till bragders törst, till krigets vilda lust.
Ur djupa sår det för sin frihet blödde,
men segerns örnar vaktade dess kust,
och högst satt kejsarörnen på sitt näste,
och rof han delte ut, och sina klor han
hvässte.
Och, sänd af honom, flög en hjälteskara
på lösta vingar öfver jordens ring,
och frost och hetta, tusen dödars fara,
för dessa tappra var en ringa ting;
ur låga hyddor flögo de kring världen
att troner bryta ner och bygga upp — med
svärden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
