Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
380 ESAIAS TEGNÉR.
Du lager, van att re’n bekröna
hans bild, nu högt din krona hvälf!
»I många former trifs det sköna»;
de skönsta valde han dock själf,
och göt i dem sin hjältesaga,
— ett nordiskt tempel, i hvars hvalf
man hörde himlens vindar draga
sin suck, men Valhall sken och skalf.
Ett troget par i offerlunden
där hviskade sin kärleks tröst;
men hafvet fradgades i sunden,
när Ingborg kvad: »nu är det höst».
Nu är det äfven höst, — det känner
den svenska sången i sitt bröst;
och dina barn och dina vänner
de känna djupt: »nu är det höst».
Ty gyllne lyran söndersprungit,
och is är nu, där förr var glöd,
och klockorna ha redan sjungit
kring Smålands skogar om din död.
Där står ett tjäll i glesa skogen,
i lundar utaf björk och bok,
där kärlek, in i döden trogen,
som änka sitter nu i dok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
