Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BLAD PÅ DISAS GRAF. 411
5. Förr och nu.
Jag hade också jag en gång
ett hem af sol och lif och sång,
där ögonblicket var en fest
och snillet kom som hvardagsgäst.
Men hon, som själen var däri,
var själf den högsta poesi,
en varelse, af strålar gjord,
hit vilsekommen till vår jord,
ett väsende som solen blidt,
ett hjärta som en snö så hvitt.
Blott hos de himmelska kan bo
en sådan ömhet, sådan tro,
en kärlek, som i elden går,
allt bär, allt vågar, allt förmår,
försonar, läker, svalkar, ser
med milda stjärnor på dig ner. —
När förr hon vid min sida stod
med barnets vekhet, hjältens mod,
med skalkens löje, och med drag
så genomgjutna af behag,
o, ofta ovillkorligt då
jag sökte vingarna också;
blott dessa feltes för en bild
så från allt jordiskt ämne skild.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
