- Project Runeberg -  Dikter. /
109

(1866) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

{. 109 )

Som skimrande dimma då steg hon opp

I månens darrande glans,
Och trasten slog uti furans topp

Sin takt till den lätta dans.

Hon sväfvade tjusad kring somnad sven

I luftiga ringar om,
Och kysste hans mund, och flydde sen

Kär rodnande morgon kom!

Nu sörjer hon djupt den strålande tid
Som sjönk uti glömskans grund —

Och gjuter en tår så bitter dervid —
Och då fuktar stenen i lund!

1863.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:05:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dikterhed/0109.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free