- Project Runeberg -  Dikter. /
151

(1866) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

( 151 )

Men se, vår trogna kärlek
Stod upp ur sorg och qval,
Den reste upp sitt altar
I pröfvade hjertans sal. —

Det står så mången blomma
Med prakt i vårdad jord,

Men bruten hon dör och vissnar
För blott en storm från nord.

Men sedan stormen rasat
Står björken frisk och grön
Och oskadd i bergets remna,
Och hviftar sin krona grön!

Och det mig så hjertligt gläder,
Min egen, hulda mö
Vår kärlek liknar björken,
Den skall för en storm ej dö!

3.

Att du ej var den första

Som älskades af mig,

Det vet du; — men dock den enda,

Det vill jag bevisa dig!

Der springer en pilt på ängen
Och letar med längtan varm,
En liten doftande blomma
Att fästa vid sin barm.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:05:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dikterhed/0151.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free