- Project Runeberg -  Dikter. /
159

(1866) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

( 159 )

Var detta öde till, förrn ur intets djupa
Natt, till lifVets saga mig skaparn väckte?
Skref det oblidkeligt in sitt herrskarbud
På den nyföddes panna?

Ledes af denna makt jag till dygdens tempel
Omedvetet, liksom till lastens boning?
Är jag ett kraftlöst verktyg som slungas fram
Utaf händelsens stormil?

Bort då med viljans merg utur mannens sinne,
Bort med handlingens krans från häfdens urna!
Då är ju hjelten endast en kraftlös boll,
Då är äran en saga!

Herrlig den drömmen bodde uti mitt hjerta,
Att med sträfvandets makt en bana bryta;
Att uti tankens verld få med eget ljus
En gång lysa som solen.

Att få kämpa en dust med det vreda ödet,
Och få falla kanske, men ej besegras!
Och i fallet det vitsord förtjena dock
Att min strid varit ärlig!

Var det dröm blott? O själ, gå med snäckans lojhet
Att förnöta den tid som lifVet skänker!
Hoppas ej, lid ej, sträfva ej mer mot skyn
Som du aldrig skall hinna!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:05:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dikterhed/0159.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free