Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kos gamla Sverge fanns det dock, trots såren
Ett rikligt mått af sparad lifskraft qvar,
Och Norges unga frihet för oss var
Som öfver vintrens fält en flägt af våren!
Så blefvo vi exempel för hvarann,
Jemngoda uti börd och forntidsminnen,
Och om småsinnet än att klandra fann,
På Ömse sidor dock, i ädla sinnen
En vänskap tändes som allt högre brann.
Yårt varma handslag derför, norske bröder,
Till underpant på att i denna stund
Vi hafva lärt att skatta vårt förbund,
Att det är gördeln som vår styrka föder!
Att, om från slagfälten i fordna dar,
Emellan oss uppstigit tung en dimma
Som gömde dragen; nu den sjunkit har
För gyllne solljus uti dagens timma,
Och lemnat frid och klarblå himmel qvar.
Att J er unga frihet viljen skydda
Och sluten er kring den i enighet,
Det är er rätt, er ära, — aldrig det
Kan missförstås i svenske mannens hydda.
Och om vi, stolta af vår forntids glans
Af våra segrar uti flydda dagar,
Trott någon gåang att deri ondt ej fanns,
Om vi gemensamt lydde samma lagar, —
Ej var det, bröder mellan, värdt en lans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
