Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 62. KAP. Början af 1860-ialet. Nya kyrkliga förordningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1428 SEXTIONDEANDRA KAPITLET.
och afg"ått från valplatsen, innan deras och samtidens historia
opartiskt skall kunna skrifvas. Det är därför vi ämna,
synnerligen beträffande den sista delen af närvarande period, lämna
endast fakta och data till ledning för en kommande historieforskare
på detta område.
1850-talet hade slutat med den epokgörande tilldragelsen,
konventikelplakatets afskaffande. Därmed hade bragts ur världen
en okristlig lag, som under sin tillvaro tillfogat dem, som i
sanning ville tjäna Herren, många trångmål, mycken nöd och många
lidanden. En suck af lättnad frampressades ock ur de troendes
hjärtan vid underrättelsen om, att detta plågoris numera icke var
till. Sverige hade ock från sin förnedrade ställning af en
religionsförföljande stat trädt upp i raden af de länder, som lärt
sig förstå att akta oförvitliga medborgares af Guds ord bundna
samveten, och Gustaf Adolfs folk tycktes återfå något af sin
hugstore konungs ande. En i sanning ny tid började på det
andliga området, och prästväldet samt de andliga fördomarna
måste maka åt sig för den friska andliga vind, som blåste fram
öfver Sveriges bygder. Det var en reformationens ande, som
besjälade det nyvaknade lifvet. Det var såsom vid islossningen
om våren, då den under vintern fjättrade bäcken känner sig lös
att med sina flöden tumla fram öfver stockar och stenar, och
ingen anade vid denna tidsperiods början, hvilken utsträckning
den andliga vårflodens flöden skulle taga. Men vi, som nu lefva,
veta det delvis, ehuru äfven vi utan tvifvel icke kunna fatta hela
dess utsträckning och betydelse, emedan vi lefva alltfort midt uppe
i denna mäktiga rörelse, som dessutom icke kommit till sitt slut
och — vi hoppas det — aldrig här i tiden skall blifva afslutad.
Ty besjälas den af det gudomliga lifvets ande, så måste, just
emedan vi lefva i ofullkomlighetens värld, där vi se endels,
reformationen fortgå, tills allt mynnat ut i det fulländade gudsrike,
som vi vänta.
Sedan konventikelplakatet på sätt, sagdt är, blifvit afskaffadt
och ersatt med en ny förordning, förelågo ännu två djupgående
kyrkliga lagfrågor, som väntade på sin lösning, den ena om straff
för utspridande af villfarande lära, den andra om laglig tillåtelse
att utträda ur statskyrkan. Båda dessa frågor reglerades, såsom
i föregående kapitel blifvit nämndt, genom två samma dag den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
