Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 62. KAP. Början af 1860-ialet. Nya kyrkliga förordningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i43o
SEXTIONDEANbRA KAPITLET.
läran, vare förfallen till böter frän och med tjugo till och med fem hundra
riksdaler eller fängelse i högst ett är. — Lag samma vare, om någon,
hvilken af föräldrar eller målsman fått sig anförtrodt att uppfostra eller
undervisa barn, som tillhöra svenska kyrkan, söker under utöfningen af
sådant uppdrag bibringa barnet annan tro än den, som med den
evangelisk-lutherska läran öfverensstämmer. — 2 §. Hvar som till deltagande
i främmande trosbekännares andaktsöfning nödgar eller lockar den, som
minderårig är eller under hans lydnad står och till svenska kyrkan hörer,
böte från och med tio till och med två hundra riksdaler.»
Ordet »utträde» ur svenska kyrkan för att bilda egna
församlingar uttalades först- af de s. k. gamraalläsarne från
Norrland. Det skedde tydligast i en petition till Kungl. Maj:t af den
27 febr. 1851 från flera personer i Piteå. I denna ansökan
förklarade de, att de ansågo den nya handboken, katekesen och
psalmboken ej vara öfverensstämmande med den lutherska läran,
sådan den är förvarad i hennes symboliska böcker, och anhöllo
därför, att Kungl. Maj:t ville medgifva dem bruket af den gamla
handboken af år 1693, den gamla psalmboken af år 1697 och
den gamla katekesen af år 1689 samt låta förse dem med lärare,
som i öfverensstämmelse med dessa böcker och den lutherska
kyrkans lära måtte förestå deras själar med Guds rena och
oförfalskade ord, eller, i fall sådant i anseende till landets kyrkliga
författning och förhållanden icke kunde beviljas, att Kungl. Maj:t
ville tillåta sökandena att utträda ur den svenska statskyrkan
och bilda en egen församling samt att sedan förse sig med
sådana examinerade präster, som, delande deras tro och
samvets-öfvertygelse, kunde finnas hågade att räcka den sin tjänst.*)
Denna fråga blef sedermera under 1850-talet föremål för
behandling vid riksdagen men ledde icke då till några
lagförändringar. Vid slutet af detta årtionde blef dock det praktiska
krafvet af frågans reglering genom en bestämd lag så trängande,
att det icke längre kunde tillbakavisas. Det var hufvudsakligen
genom baptismens uppkomst och verksamhet, som frågan kom
till den punkt, att något måste göras för dess lösning. Detta
framgår af prästeståndets cirkulär efter 1859—1860 års riksdag.
I detta cirkulär heter det bl. a.:
*) I det fyrtiondetredje kapitlet af detta arbete hafva vi lämnat en fullständigare
redogörelse för norrlandsläsarnes protester mot de s, k. nya böckerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
