- Project Runeberg -  Den inre missionens historia / III:1 /
1472

(1896-1902) [MARC] Author: Erik Jakob Ekman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nuvarande djupa fall. Han hade enskildt och offentligt vittnat
om Guds vilja och råd i Kristus Jesus med afseende på Israel,
och genom hans varma vittnesbörd hade Herrens vänner i flera
delar af vårt land lifvats till nit om missionen bland detta folk.
Det är från denna tid, han låter oss höra »Judens klagan»:

         Jag irrar, ett minne från forntida dar,
         Ack, hemlös och fridlös på jorden.
         Som agnet för vinden bland folken jag far
         För världen ett vidunder vorden.
         Ja, midt under lyckan mig stinger en tagg
         Och fyller mitt hjärta med tusende agg.
         Min gråt kan det tolka, ej orden.


I Grythyttan hade han ock 1868 gjort bekantskap med
Gerda Lignell, dotter till kontraktsprosten d:r Anders Lignell i
Kila, såsom vi minnas, en af det fria evangeliska arbetets
mäktigaste motståndare. Flera bland hans döttrar omfattade
emellertid med glädje Kristus och hans fria vänner. Gerda, hvilken
Fernholm tre år senare hemförde till Kristinehamn såsom sin
brud, blef honom icke allenast en god maka utan ock en trofast
vän i hans trosarbeten, i hans strider och lidanden.

Efter Fernholms ankomst till Vermland reste han flitigt
omkring i denna provins äfvensom i norra delen af Dalsland,
förkunnande nådens och ljusets lära, här och där »församlande
till ett Guds förskingrade barn» och bland dem utdelande den
heliga nattvarden i enlighet med Kristi ord och instiftelse. Efter
de vermländska missionsvännernas föredöme hade troende män i
Nerike och närgränsande delar af Västmanland bildat Örebro
läns ansgariiförening, den andra ansgariiföreningen i ordningen
i vårt land. På denna förenings begäran fick Fernholm tillåtelse
att två månader af året arbeta inom området för sistnämnda
förening, hvilken därför lämnade bidrag i aflöningen med 300 kr.,
ett bidrag, som ock afsåg missionsskoleverksamheten. Genom
Fernholms nitiska och trogna arbete styrktes bröderna i tro och
kärlek, och mångenstädes uppblomstrade härigenom kristna
församlingar efter apostoliskt mönster. Under förra hälften af 1872
uppgingo de små fria församlingar, hvilka han sålunda betjänade,
till 71. I några var medlemsantalet endast 5—10, i andra 50—60.
I medeltal var antalet omkring 20. Nämnda år gaf

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:06:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dimh/31/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free