Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SEXTIONDESJUNDE KAPITLET.
Nattvards frågan.
I samma mån, som den andliga rörelsen fortgick och
utvecklade sig, antog den, såsom förut påpekats, flerstädes en
alltmera frikyrklig karakter. Genom ett allvarligt rannsakande i
Guds ord blef det för många bland de troende klart, att hela
den statskyrkliga församlingsordningen var bibelstridig, och att
på grund däraf de offentliga nattvardsgångarna i statskyrkan
vore ett missbruk af nattvardens nådemedel, enär äfven
uppenbart ogudaktiga ägde fritt tillträde därtill. De troende började
därför på många ställen i landet taga nattvarden i små kretsar
af någon prästman, för hvilken de hade förtroende, och som
därvid ville tjäna dem. Kunde en sådan icke erhållas, firades
nattvarden utan prästerligt biträde. På så sätt uppstodo större och
mindre s. k. nattvardsföreningar. Att dessa föreningar icke
bestodo af medlemmar, som trotsigt och upproriskt ville
öfverända-kasta den borgerliga ordningen eller egensinnigt skilja sig från
gammal häfd i afseende på nattvardens bruk, därom vittnar icke
blott det vördnadsfulla allvar, hvarmed denna sak af dessa
föreningar behandlades, utan äfven de enträgna bemödanden, som
af dem gjordes, att genom alla upptänkliga medel söka få denna
angelägenhet så ordnad, att de kunde kvarstå i statskyrkan och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
