Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1498 SEXTIONDESJUNDE KAPITLET.
att hålla sagda nattvardsgång, hvadan den måste inställas, ehuru
nattvardsgästerna — omkring 200 till antalet — redan voro
samlade. Då sedermera så väl enskildt som ock i flera tidningar
olika meningar uttalades om orsaken till d:r Fjellstedts vägran
att tjäna missionsvännerna vid det tillämnade nattvardsfirandet,
afgaf han en öppen förklaring däröfver i en särskild skrifvelse,
hvari han bl. a. säger:
»Då denna begäran framställdes, blef jag underrättad, att
icke blott lektor "Waldenström utan äfven en annan präst i vår
kyrka, som jag af hjärtat både vördar och älskar, bifallit deras
begäran vid föregående tillfällen. Därför ansåg jag intet hinder
för mig ligga i vägen för ett samtycke till denna deras önskan.
Men ett par dagar därefter blef jag af flera vänner bestämdt
af rådd från den ifrågasatta förrättningen på grund däraf, att
ganska oroväckande stridsförhållanden just i afseende på denna
angelägenhet höllo på att uppröra mångas sinnen. Detta
bedröfvade mig, och jag sände genom en vän genast underrättelse,
att jag icke kunde och icke ville vara bunden vid mitt gifna
bifall, alldenstund omständigheter ägde rum, som jag hvarken vetat
eller förmodat. En vän, med hvilken jag i synnerhet önskade
samtala, var bortrest till Stockholm och träffades icke. Följande
dag gjorde jag en uppvaktning hos h. h. ärkebiskopen, icke för
att samtala om denna sak eller något annat bestämdt, utan
besöket var blott en skyldig vördnadsbetygelse. Under samtalet
vidrördes åtskilliga kyrkliga förhållanden, hvaribland äfven de
nattvardsgångar, som blifvit hållna i missionshuset, och med
anledning häraf yttrade hans högv., att, ’om någon främmande präst
hölle sådan nattvardsgång, skulle därpå följa åtal’. Detta
utlåtande lade jag särskildt märke till, ty det var ett allmänt
förbild, gällande för mig och andra, nämligen kyrkolagens förbud,
som alltså skulle tillämpas. Jag gjorde ingen anmärkning och
ingen fråga. Om en fråga hade varit tillämnad, så var den nu
öfverflödig och redan besvarad».
Uppsala domkapitels åtgärd att kalla Waldenström till
ansvar, därför att han utdelat nattvarden i Uppsala missionshus,
väckte mycken uppmärksamhet och framkallade reflexioner äfven
i landets större politiska tidningar. Göteborgs handels- och
sjöfartstidning t. ex. skref af denna anledning bl. a. följande:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
