- Project Runeberg -  Den inre missionens historia / III:1 /
1500

(1896-1902) [MARC] Author: Erik Jakob Ekman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1500 SEXTIONDESJUNDE KAPITLET.

någon af ’de äldste’ (presbyteroi) af lekmannastånöet att
verkställa utdelningen. Och varder äfven den saken föremål för åtal

— vi äro ej för ögonblicket i tillfälle att säga, om sådant låter
sig lagligen utföra — så skapar man en ny dissenterförsamling,
hvars verksamhet icke kan störas.

Är det verkligen ärkebiskopens och andra kyrkans prelaters
mening att bringa saken därhän? — Vi veta det ej, men, att
deras handlingssätt syftar och måste leda därhän, synes oss
påtagligt. För alla händelser möter den frågan: Har statskyrkan

— kyrkan, som är byggd på jordområdet men icke på grunden
af liktänkande, troende församlingsmedlemmar — rätt att så
handla? Vi måste besvara den frågan nekande, och skälen äro
lätta att finna.»

Uppsala domkapitels utslag, gifvet den 20 sept. 1876, med
anledning af Waldenströms vägran att till samma domkapitel
inkomma med förklaring öfver anledningen därtill, att han uti
Uppsala missionshus vid ofvannämnda tillfälle utdelade nattvarden,
hade följande lydelse:

»Domkapitlet har tagit, hvad sålunda förekommit, i behörigt
öfvervägande och därvid, enär i målets nuvarande ofullständigt utredda skick
hufvudsaklig pröfning däraf icke kan äga rum, funnit endast lektor
Waldenströms fortsatta vägran att fullständig förklaring afgifva böra nu
af domkapitlet pröfvas till bestämmande af det ansvar, hvartill
Waldenström må hafva därigenom gjort sig förfallen.

■ Och hvad den sålunda till pröfning företagna delen af målet angår,
så alldenstund k. förordningen om rättegång i domkapitlen den 11 febr.
J687 §§ 4 och 15, jämf. med k. cirkulärbrefvet den 21 aug. 1786 § 1,
förmår, att domkapitlet äger makt att peremtorie stämma alla till rätta
uti sådana mål och händelser, som till dess dom uti kyrkoordningen
lämnade äro, med rätt att, där invändning göres emot behörigheten af
forum, men domkapitlet icke finner de anförda skälen vara af någon
vikt, pålägga parten, vid sakens förlust, inom viss tid direkte att svara;
att biskopen och domkapitlet böra bland annat döma i de saker, som
egentligen angå präste- och skoleståndspersoner, hvad deras ämbeten
och fel vidkommer i lära och lefverne, och hafva däruppå en noga och
allvarlig uppsikt; samt att biskopen och domkapitlet hafva att låta en
sådan sig åliggande skyldighet vara ömt om hjärtat och ingalunda tillåta,
att prästernas straffbarhet må åstadkomma förargelse, som länder riket
till skada och ståndet till vanheder, utan, så snart en prästman varder
känd och angifven för ämbetsfel eller oordentligheter, bör domkapitlet i
orten, hvarest den angifne vistas, häröfver anställa vederbörlig
undersökning och efter omständigheterna förfara; ty och då lektor Waldenström,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:06:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dimh/31/0084.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free