- Project Runeberg -  Den inre missionens historia / III:1 /
1506

(1896-1902) [MARC] Author: Erik Jakob Ekman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1506

SEXTIONDESJUNDE KAPITLET.

kommer att hindra målets vidare handläggning i läsa ordning- ännu en
gång förständiga lektor Waldenström att inom fjorton dagar efter
del-fåendet af detta nya förständigande afgifva förklaring i de fyra särskilda
punkter, i hvilka han hittills vägrat att sig förklara.»

På denna domkapitlets skrifvelse afgaf Waldenström den
24 nästföljande april följande svar:

»Sedan jag blifvit fullt förvissad därom, att jag icke genom att
afgifva de mig affordrade förklaringarna omintetgör möjligheten att
fortsätta mina påbörjade besvär, hvilka afse att genom högre rätt få
af-gjorda de två nu mycket omtvistade principfrågorna: dels inför hvilket
forum en prästman skall svara, dels huruvida det är konsistorii rättighet
att inkvisitoriskt affordra en prästman förklaringar, där ingen angifvelse
för ämbetsfel är för handen, då sålunda intet skäl vidare för mig
förefinnes till fortsatt vägran och det dessutom i många afseenden är af
vikt, att hufvudsaken genom högsta rätt så snart som möjligt må blifva
afgjord, alldenstund missionsföreningarna i vårt land, hvilka hittills
gemenligen till sina enskilda nattvardsgångar kallat någon prästman, med
spänning vänta att genom denna rättegångs slutliga afgörande få
bestämdt, huruvida det i svensk lag är prästman medgifvet att i sådana
fall vara dem till tjänst, eller de måste vara betänkta på att hjälpa sig
själfva utan präst, hvartill början redan på många ställen just med ans
ledning af detta mål är gjord, så beder jag härmed vördsammast att
till svar på högv. domkapitlets skrifvelse af den 28 mars 1877 få lämna
högv. domkapitlet följande upplysningar:

1) Antalet deltagare vid den nattvardsgång, som pingsten 1876
hölls i Uppsala missionshus med anledning däraf, att framställd begäran
att få hålla densamma i någon af stadens kyrkor blifvit af vederbörande
afslagen, var vid pass tre hundra, möjligen ett eller annat tiotal däröfver,
möjligen ock något tiotal därunder.

2) Alla deltagarne voro antingen försedda med betyg från
vederbörande pastorsämbete eller ock särskildt och personligen kända. De,
som hvarken hade betyg eller voro särskildt och personligen kända,
tillätos icke att i nattvardsgången deltaga, ehuru de under tårar därom
bådo.

3) Nattvardsgången föregicks af skriftermål och aflösning enligt den
för statskyrkans officiella nattvardsgångar bestämda ordningen.

4) Ehuru lifligt öfvertygad, att det för den officiella
nattvardsgången bestämda formuläret lika litet är bindande för den enskilda
nattvardsgången, som det för den officiella gudstjänsten bestämda
formuläret är bindande för den enskilda gudstjänsten på bönehuset, äfven
om en prästman håller densamma, följde jag dock så väl vid
skriftermålet som vid nattvarden det kyrkliga formuläret. Jag reciterade det
ur en psalmbok, och, så vidt jag nu kan erinra mig, öfverhoppade eller
förändrade eller tillade jag icke ett ord. Afiösningsformeln, hvilken i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:06:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dimh/31/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free