Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARBETE FÖR RELIGIONS- OCH SAMVETSFRIHET. 159?
vänner till vårt fosterland utan äfven och särskildt såsom
medlemmar af den Evangeliska alliansen, ett sällskap med
förgreningar i hela den kristna världen, hvilket, som Eders Maj:t täcktes
låta oss erinra om, allt ifrån sin stiftelse i London 1846 utom
sitt allmänna syfte att arbeta för fördragsamhet och samverkan
mellan kristna af olika kyrkosamfund särskildt gjort till sin
uppgift att beifra och söka få undanröjd hvarje kvarlefva af hednisk
och romersk förföljelseanda, som ännu oskärar åtskilliga länders
lagstiftning, och som utgör en skamfläck för vårt cirhundracles
upplysning och odling. I de skildaste länder, i Ryssland och
Spanien, i Turkiet och Japan, har ock denna allians gjort sin
röst hörd och ofta med framgång.
Sedt ur dessa synpunkter kan icke för Eders Kungl. Maj:t
förefalla underligt det bekymmer, vi nu uttrycka öfver, att ännu i vårt
lands lagstiftning kvarstår en förordning, som icke blott lägger
i hvarje kyrkoråds makt att efter godtycke förbjuda det fria
ordet utan ock för den, som däremot bryter, stadgar
straffbestämmelser, långt aflägsna från de humanitetsgrundsatser, man
eljest på hit hörande områden söker göra gällande. I detta
ögonblick sitter sedan flera veckor i Norrköpings cellfängelse en eljest
oförvitlig svensk medborgare för ingen annan förbrytelse än den,
att han emot kyrkoråds förbud fortfarit att predika, hvad han
trodde vara sanning. Endast läkares intyg om hans hälsas
svaghet räddade honom från att utstå den kroppsplikt af 17 dygns
vatten och bröd, hvartill de honom ådömda böterna blefvo
förvandlade. Mannen, hvars namn är Palmblad, är väl baptist till
sin särskilda bekännelse, men, då dels han själf ej är detta
officiellt, såsom ej tillhörande någon lagligen erkänd baptistförsamling,
och dels 1868 års förordning ej gör någon skillnad mellan olika
bekännelser utan är riktad mot oordinerade predikanter i
allmänhet, samt då slutligen erfarenheten visat, att kringresande
predikanter äfven af luthersk bekännelse blifvit enligt samma lagrum
tilltalade, så följer häraf, att förordningen i sig själf utan afseende
på person är af ett förföljande, en evangelisk kyrka ovärdigt
syfte. Det kan icke annat än lända sanningen till vanheder och
hennes fiender till skadeglädje, att man med sådana medel söker
värna kyrkan för söndringar. Det torde också med skäl kunna
sättas i fråga, huruvida nämnda förordning verkligen uppbäres
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
