- Project Runeberg -  Den inre missionens historia / III:1 /
1647

(1896-1902) [MARC] Author: Erik Jakob Ekman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DEN EVANGELISKA VERKSAMHETEN I STOCKHOLM. 1647

sig därför icke längre kunna samverka med Stadsmissionen. Af
denna anledning bildade dessa år 1877 en ny missionsförening
med namnet Stockholms evangclisk-lutlierska missionsförening.
Första paragrafen i denna förenings stadgar lyder sålunda:
»Stockholms evangelisk-lutherska missionsförening utgöres af
evangelisklutherska trosbekännare, hvilka, drifna af Kristi kärlek, vilja
bidraga till befrämjande af Kristi evangelium så väl inom
hufvudstaden och i hemlandet som i hednavärldens

" Äfven denna förening har under årens lopp utöfvat en i
flera afseenden gagnande och välsignelserik verksamhet i
synnerhet bland hufvudstadens åt andligt och kroppsligt elände och nöd
hemfallna fattigare befolkning, hvarjämte den genom
predikoverksamhet och kretsmöten sökt verka för så väl utanför ståendes
som ock sina egna medlemmars andliga väl.

En kort tid efter föreningens bildning uppstod hos en af
dess mest verksamma medlemmar tanken att i stadens utkanter
bygga s. k. missionshyddor för att förkunna evangelium för de
där företrädesvis bosatta fattiga och ägna dem annan behöflig
vård. En uppmuntran att realisera denna tanke fann man, dels
däri att ett ädelt fruntimmer äfven fått sig densamma in gifven
och i flera år samlat medel för dess förverkligande, dels däri att
stadens myndigheter gillade förslaget och välvilligt uppläto tomt
för byggande af en sådan hydda. Och så kunde den första
missionshyddan öppnas den 9 nov. 1879. Den är belägen vid
Pilgränden i Maria församling och innehåller en bönesal, ett rum
och kök för en kristlig familj, som skulle göra tjänst som
värdfolk, och ett par rum till uthyrning. Intresset för den nya
verksamheten växte alltmera, så att redan år 1880 den andra
missionshyddan, belägen vid Mejtens gränd i Katarina församling, kunde
invigas. Ar 1882 uppläto stadsfullmäktige vid Bergsgatan på
Kungsholmen gratis tomt för en tredje missionshydda, som 1885
stod färdig för sitt ändamål. Vid Hagagatan i Adolf Fredriks
församling uppfördes sedermera den fjärde missionshyddan, som
invigdes i nov. 1888.

För att kunna räcka en mera verksamt räddande och
hjälpande hand åt de sjuka och fattiga hafva efter hand diakonissor
blifvit antagna som föreståndarinnor vid alla de 4
missionshyddorna, en anordning, som i alla afseenden visat sig ändarnåls-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:06:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dimh/31/0231.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free