Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE ANDL. RÖRELSERNA I NORR- OCH VÄSTERBOTTEN. 1667
Att synda med vett och vilja är visserligen’ orätt, säga de,
och bör icke försvaras; men sådant kan ske i tro, såsom Davids
exempel anses ådagalägga. Om man faller i synd, så får man
förlåtelse, då man »har tron på den rätta läran och i den tron
ber Gud om förlåtelse.» De lägga icke så mycken vikt vid
striden emot köttet, utan tvifvel emedan de äro upptagna af striden
emot olika tänkande. Det är dock tämligen visst, att Bodell alls
icke med sin lära hade för afsikt att öppna dörren för den gamla
människan och hennes välde. Men hvad hufvudmannen icke
ville, det hafva hans anhängare konsekvent utfört. De stå allt
fortfarande i en afgjordt fientlig ställning emot statskyrkan, hvilken
de alls icke kunna betrakta såsom en Jesu Kristi kyrka. Om
prästerskapet säga de: »De komma från konsistorium och hafva
dess kallelse men icke Guds andes och den rätta församlingens.»
Per-ersianarnes ställning är fortfarande helt olika mot
bo-dellisternas icke endast i fråga om dopet utan äfven i fråga
om försoning, tro och helgelse, i hvilka stycken de
öfverensstämma med kyrkans symboliska böcker. Däremot ogilla de allt
fortfarande de nya böckerna, statens och kyrkans förening med
hvarandra samt den fordran pä studier och ordination, som
statskyrkan ställer på sina präster. Nattvarden mottages bland dem
stående, och beträffande barndopet håller man icke så strängt på,
om det är någon af deras ledare eller någon annan person, som
fungerar såsom dopförrättare. En orsak härtill torde ligga i de
långa vägarna, som anhängarne, spridda här och där på vidt
aflägsna trakter, hafva till ledaren för sitt parti. Ehuru de aldrig
vilja hafva något att skaffa med statskyrkans församling, så gå de
dock understundom till kyrkan och mottaga dess präster på ett
vänligt sätt i sina hem vid de årliga husförhören.
Inom Neder-Lule socken uppkom i slutet af 1870-talet en
schism bland separatisterna själfva. Man framkastade nämligen
den åsikten, att det icke är genom något vid dopförrättningen
förekommande Guds ord utan endast genom vattnet till faderns,
sonens och den helige andes namn, som det nya lifvet i Gud
tändes, hvarför det icke är nödvändigt, att det gamla dopritualet
begagnas. Andra åter behöllo den äldre åsikten att vid dop
låta den gamla handbokens föreskrifter ovillkorligen gälla. Denna
sistnämnda mening omfattas af största antalet af separatisterna,
Ekman, Den inre missionens historia. 106
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
