Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE ANDL. RÖRELSERNA I HELSINGLAND. 171I
en liten verksamhet till stånd. Flera predikande bröder besökte
därefter trakten. Men saken mötte mycken fiendskap. Ofta
samlades bygdens bönder samt inträngde och upplöste
sammankomsterna, som höllos. Så småningom afstannade dock de yttre
fientligheterna, om än ett och annat utbrott däraf då och då
visade, hvad som bodde under det yttre lugnet. I tidskriften
Evangelisten för 1863 n:r 5 förekommer uti ett bref en
berättelse om ett synnerligt rått uttryck af fientligt partihat. En af
baptistförsamlingens i Bjuråker eller, som den då kallades,
Än-gebo medlemmar, hade aflidit. Hans fientliga grannar lade den
döde i kistan och förde liket till baptistföreståndaren med
förklaring, att prästen i socknen sagt, att liket af en baptist icke
kunde få begrafvas i kyrkogården, hvadan de öfverlämnade den
döde åt honom, att han måtte göra hvad han ville därmed.
Föreståndaren måste mottaga liket och hade det hemma hos sig
i nio dygn, under det han skref till prosten i kontraktet om
förhållandet. Prosten svarade, att han borde gå till prästen och på
allvar fråga, om ’han verkligen nekade att begrafva den döde.
Något hinder för den dödes begrafning mötte emellertid då icke.
Det torde ock vara ovisst, huruvida prästen någonsin nekat begrafva
den döde; möjligen var alltsamman endast ett elakt påhitt af de
fientligt stämda grannarna och gårdsfolket.
Vid denna tid sökte komminister Rolin i Hassela erbjuda
baptisterna ett slags allians uti en »proposition till baptisterna i
Hassela», daterad den 21 febr. 1863. Att detta skulle
misslyckas, är uppenbart, då han tänkte sig denna allians på
grundvalen af barndopets upptagande i baptistförsamlingen.
Utom den verksamhet, som utvecklades i baptistisk
riktning, och hvilken kan sägas hafva utgått från Medelpad, pågick
en rörelse, som icke hade någon gemenskap med baptismen.
Under vintern 1852 hade i norra Helsingland en stor väckelse
uppstått, som kan sägas hafva varit grundläggande för det
religiösa lif och den verksamhet, som därefter och under 1860-talet
fortfor. Bland dem, som kraftigt fingo bidraga till underhållandet
af denna rörelse, nämnas Österlind från Segersta, Sjögren från
Hamrånge i Gestrikland samt Graf Olof Andersson och Gunnars
Jonsson från Dalarne. Men äfven denna gren af den and-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
