Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE ANDL. RÖRELSERNA I HELSINGLAND. I 7 I 7
dersson bl. a. påstods hafva gifvit sig ut för att vara ditsänd af
honom, med anledning hvaraf den önskan uttalades, att han
måtte återkallas.
Anderssons hälsa blef slutligen så försvagad, att han icke
längre kunde fortsätta sin verksamhet såsom predikant vid
kapellet. Om vi minnas rätt, emigrerade han senare till Amerika.
Den frikyrkliga rörelsen, som under de senare åren vunnit
en ganska stor utbredning, har vissa tider rönt mycket
motstånd från statskyrkligt håll. Så lät kyrkoherde G. A. Schwartz
i Hudiksvall i början af 1880-talet vid sin ankomst till
Hudiksvall offentligen sina åhörare veta, att han skulle göra slut på
waldenströmare och baptister. Vid ett nykterhetsmöte 1885
yttrade han, att han i disputation med hvem som helst skulle
offentligen försvara den ev. lutherska kyrkans lära och visa
densammas öfverensstämmelse med Guds ord. Detta yttrande gaf
uppslag till en disputation, — »en andlig tvekamp», som
tidningarna kallade den — som hölls den 26 november samma år
mellan kyrkoherde Schwartz och predikanten, sedermera
riksdagsmannen Halvar Eriksson i Elgered. Man tänkte först till lokal
för meningsutbytet välja Lutherska bönehuset, men det befanns
vara för litet. Fem hundra biljetter såldes på en enda dag. Då
återstod intet annat än kyrkan. Den uppläts och fylldes till sista
plats, medan många fingo stanna utanför. Flera präster voro
närvarande. Till ordförande valdes lektor Meden. Så började
sammandrabbningen, som pågick i flera timmar. Schwartz sökte
nu visa, att kyrkans lära stod profvet inför Guds ord. Halvar
Eriksson åter sökte bestrida detta. Tre punkter uppsattes,
nämligen föfsamlingsordningen, försoningen och dopet, hvaraf dock
blott de två första medhunnos. Diskussionen fick utgöra svar å
spörsmålen. Hvilken som bäst förfäktat sin sak, torde vara svårt
att säga. Kyrkoherde Schwartz var emellertid mot de frikyrkliga
på senare åren vänligt stämd.
För närvarande verka i norra Helsingland Norra
Helsinglands missionsförening (de kyrkligas), Norra Helsinglands
brödra-förening (de frikyrkligas) och Hudiksvalls missionsförening
(baptisternas), och verksamheten bedrifves i kärlek de olika
samfunden emellan. Hvad särskildt Hudiksvall beträffar, må nämnas
att rätt mycken andlig verksamhet där förekommit under de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
