Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE ANDL. RÖRELSERNA I HELSINGLAND. 1733
tvärt om godt, i det att han bedt till Gud för mig och mitt hus»,
tillade han.
Rosén gick därpå till länsmannen och begärde i egenskap
af Erik Perssons förman såsom Ansgariiföreningens ordförande,
att han skulle frigifvas. Svaret blef, att, om Rosén ej aflägsnade
sig, skulle äfven han få göra sällskap med fången till
länsfängelset i Gefle. Slutligen blef han utkörd. Ännu ett försök
aflopp lika fruktlöst. Fångföraren beredde sig då till affärd med
sin fånge, hvilken af Rosén försetts med betyg såsom
Ansgariiföreningens predikant, och skulle i förbifarten fara upp till
länsmannen för att hämta fångförpassningen. Här visade nu Erik
Persson, emot Roséns råd, betyget, hvilket hade till följd, att
Rosén eftersändes, och, då han ankom till länsmannens bostad,
uppmanades han af denne att återtaga betyget. Då Rosén icke
gjorde detta, begärde länsmannen, att han skulle gå i borgen
för, att E. Persson icke vidare skulle uppträda med föredrag
inom Söderala socken. Äfven härtill nekade naturligtvis Rosén
men lofvade att ansvara för, att E. Persson icke skulle begå
några olagligheter.. Detta uppfattade då länsmannen liktydigt
med predikoförbud samt frigaf honom. Men, då fångföraren,
som var en drinkare, under väntanstiden druckit sig nästan
redlös, uppdrog länsmannen åt Rosén att taga noggrann vård om
så väl fångföraren som om E. Persson. Rosén satte sig
fördenskull upp i åkdonet, tog tömmarna och körde.
Utanför kyrkan hade så väl prästen som den
kyrkobesökande menigheten samlat sig i afvaktan på att få se, när
»villoanden» skulle afföras till Gefle, men fingo i stället se Rosén köra
hem med den druckne fångföraren och den frigifne E. Persson.
De troende hade under tiden legat i bön till Gud på två
bönehus, i Söderhamn från kl. 5 på morgonen och i Söderala
hela natten, och, då Erik Persson och Rosén efter den förres
frigifvande inträdde bland de på Söderala bönehus församlade
vännerna, kan man föreställa sig, hvilken glädje det skulle
framkalla. Plerren hade hört deras bön och visat, att han är en
mur omkring sitt folk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
