- Project Runeberg -  Den inre missionens historia / III:1 /
1759

(1896-1902) [MARC] Author: Erik Jakob Ekman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DE ANDL. RÖRELSERNA I HELSINGLAND. 175g

Under sådana förhållanden vidgades emellertid klyftan
emellan de kyrkliga och de frireligiösa mer och mer, och splittringen
tilltog. Ett humanare bemötande från de kyrkligas sida hade
utan tvifvel gjort brytningen mindre skarp, men antagligen ansåg
prästerskapet ställningen sådan, att ett bestämdt motstånd från
deras sida vore nödvändigt. De frikyrkliga kunna icke heller
alldeles fritagas från att hafva gått ovist till väga många gånger.
Erkännas måste, att, medan predikningarna från det hållet
visserligen i allmänhet voro enkla men varma och kommande från
hjärtat och fördenskull också träffande människornas hjärtan, de
dock här och där slogo öfver i en viss utmanande ton och ofta
rörde sig om »öfverstepräster, skriftlärde och fariséer». Men detta
lyte, hvilket oftast framträdde hos de yngre predikanterna, var i
de flesta fall en följd af de anfall, som nästan allmänt gjordes
från prästerskapets sida mot den i dess ögon villfarande och
osunda riktningen. I den mån, som de frikyrkliga förhållandena
utvecklat och ordnat sig och rörelsen hunnit taga ett bestämdt
afstånd från det statskyrkliga spåret, har ock detta lyte mer och
mer försvunnit.

Undantagsvis förekom ock, att ett ovist partinit emellan de
frikyrkliga elementen själfva inverkade på dessa rörelsers
utveckling. I Ljusdal innehade i slutet af 1870-talet den baptistiska
riktningen nästan ensam fältet på det frireligiösa området, och
de få öfriga, som icke voro baptister, deltogo ock i någon mån
uti deras verksamhet och besökte allmänt deras sammankomster.
Bland dessa var en från nästgränsande socken inflyttad
garfvare-gesäll, som hade anställning hos en af de i socknen bosatta
garf-varne af baptistisk lärouppfattning ehuru icke tillhörande
baptistförsamlingen. Den unge mannen användes flitigt af baptisterna
såsom predikant vid deras möten och sammankomster, och man
hoppades antagligen, att han äfven inom kort skulle öfvergå till
samfundet. Däraf blef emellertid intet. De få öfriga troende,
som funnos och hvilka lika litet kunde öfvergå till baptismen,
som de kunde deltaga uti de statskyrkliga nattvardsgångarna,
beslutade att sinsemellan fira Herrens nattvard, och skedde detta
första gången 1878 på sommaren en afton obemärkt och i största
stillhet uti en aflägsen by. Den nämnde garfvaregesällen, som
redan före sin ankomst till socknen i Jerfsö deltagit i sådana

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:38:21 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dimh/31/0343.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free