- Project Runeberg -  Den inre missionens historia / III:1 /
1761

(1896-1902) [MARC] Author: Erik Jakob Ekman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DE ANDL. RÖRELSERNA I HELSINGLAND. I 76 I

marne, som därigenom stärktes och upplifvades. Åtskilliga
bosatte sig ock i de trakter, där järnvägslinien framdrogs, och
hafva blifvit stadigvarande medlemmar i de olika församlingarna.
Såsom betecknande för det inflytande, som dessa troende
järnvägsarbetare utöfvade, må erinras, att prästerskapet i Jerfsö vid
något tillfälle benämnde rörelsen under denna tid
»järnvägsläran».

Äfven i västra delen af södra Helsingland förde Herren
sitt verk framåt. Detta gäller framför allt om Ofvanåker. På
våren 1860 ankom dit en troende prästman, nämligen G.
Still-mark. Genom hans åtgörande kommo flera syföreningar till
stånd, och medel insamlades för så väl inre som yttre
missionsverksamhet. Dessutom höll han här och där i byarna s. k.
missionsböner, vid hvilka tillfällen kollekter upptogos för missionen.
På så sätt insamlades ej så obetydligt med penningar, som sedan
genom Stillmark delades ut för missionsverksamhetens bedrifvande
i dess olika grenar. Hans predikningar åhördes gärna af de
troende, och genom hans verksamhet kommo åtskilliga till frid
med Gud.

Den, som dock företrädesvis äfven under denna tid var den
ledande själen ibland de troende, var den förut å sid. 830
omnämnde kyrkvaktaren Jan Persson i Knåda. Hans lilla
an-spåkslösa stuga var fortfarande den lilla gruppens andliga hem.
Dit samlades man från de olika byarna regelbundet hvarje
söndagsafton och åhörde Jan Perssons föreläsningar. Han brukade
aldrig själf direkt predika utan läste helst andras utläggningar
öfver den bibeltext, han läste upp. Pietisten användes ofta som
föreläsningsbok och var mycket omtyckt. Dessutom läste han
gärna Krumachers arbeten, af hvars sköna och högstämda språk
han var särskildt tilltalad. Det hände ofta, att han vid föreläsningen
själf blef så inspirerad af ämnet, att han förde upp’sina
glasögon till pannan, såg ut öfver den andäktigt lyssnande
församlingen och tillade några kraftiga och väl valda ord för att
därigenom gifva mera eftertryck åt det, som han ansåg böra
särskildt inpräglas i åhörarnes hjärtan. Själf var Persson en god
sångare och uppstämde då och då emellan föreläsningsstyckena
med klar och kraftig stämma en psalm eller någon sångvers ur
Rutströms och Pilgrimssångerna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:06:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dimh/31/0345.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free