- Project Runeberg -  Den inre missionens historia / III:1 /
1856

(1896-1902) [MARC] Author: Erik Jakob Ekman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1856 ÅTTIONDEFÖRSTA KAPITLET.

I skolen frälsa dem I, förstås». Härpå svarade Persson, att det
är Jesus, som frälsar, men att vi skola tala om, att han gör det.

I fråga om barnabönerna förklarade prosten, att det vore
ett brott mot fjärde budet, att barnen bådo Gud för sina
föräldrar. De tyckte sig då vara bättre än föräldrarne samt
upphäfde sig till och blefvo deras domare. Härpå svarade Persson
med apostelns ord, att vi skola hafva böner, åkallan ... för alla
människor etc, och ville därmed bevisa, att barnen äro icke blott
berättigade utan till och med pliktiga att bedja för sina föräldrar.
För öfrigt ansåg han, att inga barn hedra sina föräldrar bättre
än de, som bedja för dem. Vidare framhöll han, att, när »den
där anden» kom öfver barnen, var det icke lätt att hindra dem.
Gjorde man det, så gingo de ut i lador och på skogsbackar för
att bedja, och då tyckte han det vara bättre att vara med dem
än att lämna dem åt sig själfva, och därför hade han icke velat
förhindra dem att bedja. »Ja, men herrn har tillåtit det ändå»,
sade en af patronerna. »Ja, det har jag», svarade Persson.

Beträffande den femte anklagelsepunkten förklarade sig
Persson inkompetent att därå själf afgifva svaromål men
uttalade den önskan, att den, som påstod, att så var förhållandet,
måtte bevisa det, och ville han, om han verkligen vore skyldig",
mottaga tillrättavisning därför.

Till slut förklarade skolrådet för att liksom öfverskyla det
obefogade i sina klagomål, att alltsamman blott skulle’anses
såsom ett resonemang, och att endast nattvardsfrågan skulle
upptagas i protokollet. För att slippa afsätta Persson, hvilket skulle
ske, om han vidare handlade i strid mot skolrådets vilja,
tillråddes han att söka en annan plats, och skulle i så fall intet, af
hvad som förefallit, upptag-as i hans betyg. Rörande denna sak
skulle han inom en månad till skolrådet inkomma med
skriftligt svar.

Därefter fingo barnen och åhörarne komma in, och den
afbrutna examen fortsattes. Barnen täflade om att få besvara de
framställda frågorna, liksom om de velat godtgöra sin älskade
lärare för det trakasseri, för hvilket han varit utsatt, och examen
försiggick med lif och lust. Efter dess slut fick Persson beröm
för sitt skolarbete af skolrådet, som därvid uttalade den önskan,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:06:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dimh/31/0442.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free