Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i866
ÅTTIONDE FÖRSTA KAPITLET.
i husen för att fira Herrens nattvard. Man nödgades gå till väga
med en viss försiktighet, och det var endast sakta och icke utan
svårigheter, som de frikyrkliga idéerna kunde arbeta sig fram.
Så småningom började dock de troende mera allmänt vakna upp
öfver sina rättigheter och skyldigheter såsom en Guds församling.
Härtill bidrog ock i ej oväsentlig mån åtskilliga frisinnade kristna,
som inflyttade till staden från andra orter. Bland dessa sistnämnda
förtjänar i synnerhet L. Laurell från Sala att nämnas, hvilken
genom sitt nitiska arbete under årens lopp gjort en god insats i
verksamheten för evangelii framgång. Trots mycket oförstånd
och många ledsamma strider har friförsamlingen från en ringa
början stadigt gått framåt och räknade vid 1898 års slut
omkring 400 medlemmar. Af Herren är det skedt. Han har
förökat den lilla skaran med dem, som blifvit frälsta, och låtit frid
och kärlek inträda efter de stormiga tiderna.
Sedan år 1884 har föreningen haft egen predikant. F. A.
Tillma.11 och G. Karlsson verkade under de närmast följande
åren samtidigt halfva tiden hvardera. De efterträddes af f. d.
skolläraren Joh. Johnsson. Efter honom kallades August
Peterson, numera predikant i Uppsala, hvilken under en följd af år
verkade härstädes med synnerlig framgång och rik välsignelse.
Några spridda drag ur hans lif och verksamhet meddelas längre
fram. Föreningens nuvarande predikant är Edvard Fröding.
1 Sala och i synnerhet vid den i närheten af staden belägna
silfvergrufvan hade redan på 1850-talet några smärre andliga
lifsrörelser börjat visa sig. Den verksamhet, hvaraf dessa rörelser
voro en frukt, vidmakthölls under den närmast följande tiden af
Fosterlandsstiftelsens resepredikanter, som då och då under sina
resor besökte staden och förkunnade Guds ord. Ännu voro de
troende mycket få till antalet och betraktades i allmänhet med
mycken ovilja af den stora världshopen, men så småningom
tillkommo allt flera både män och kvinnor, som trodde på Herren.
I samma mån som den lilla skaran sålunda tillväxte, började ock
gemensamma uppbyggelsestunder med bibelläsning, bön och
sång att mera regelbundet hållas, och, så ofta som det var möjligt,
kallades personer med gåfvan att förkunna Guds ord äfven från
andra håll. Intresset för dessa bönestunder ökades allt mer och
mer hos folket, så att de privata hemmen snart blefvo otillräck-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
