Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 82. KAP. Andliga rörelser i Dalarne - Öster-Dalarne - I. Öster-Dalarnes missionsförening och Dalarnes ansgariiförening - Graf Olof Andersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dock sträfvat sig fram och hade i Åsens by en rätt vacker och
treflig gård. Icke hade han heller blifvit rik på jordiska skatter
genom sin så välsignelserika verksamhet för Guds rike. Nej,
fattigdom hade han att brottas med hela lifvet igenom. För att
förbättra sin jordiska ställning lockades han vid nämnda tid in i
ett företag, som i stället för att förbättra försämrade den. Han
köpte ett liebruk och blef följaktligen »brukspatron». Men själf
prisade han aldrig den tiden eller det »ståndet», ty då blefvo
bekymren som allra svårast. Äfven detta drag i Graf Olofs lif
kan vara lärorikt för andra, som frestas att kasta sig in i vida
mera äfventyrliga företag, än detta ändå var. Graf Olof ägde
ej affärsmannens egenskaper. Han var för lättrogen och förlorade
både i Sverige och Norge vid afsättningen af sina liar. När han
sedan blef kvitt denna befattning, plägade han yttra om sin
»brukspatronstid», att den var den allra besvärligaste och tyngsta i
hans lefnad, hans barndoms armodstid inberäknad. Men att Gud
blef hans enda tröst och hans del i nödens tid, var ock
uppenbart. Dem, som älska Gud, måste alla ting tjäna till godo. I
slutet af år 1870 blef han fri från denna befattning och kunde
sedan odeladt ägna sig åt förkunnandet af Guds ord.
Den 8 nov. 1872 företog Graf Olof Andersson sin sista stora
predikoresa, som utsträcktes öfver nästan hela Dalarne och räckte
till den 10 april följande år. Han hade därunder besökt 23
socknar. Under de följande två månaderna vistades han i
stillhet i sitt hem och predikade då och då i sin födelsebygd. Han
predikade sista gången i Brunnsberg öfver Mark. 4 kap. Guds
ord, den härliga, storartade naturen, där den ståtliga Dalälfven
brusande störtar fram genom majestätiska bergstrakter, tanken på
makan och barnen, än glada utsikter uppåt, än bekymrande
nedåt, allt detta tyckes hafva upptagit honom under de sista
dagarna af hans lif. En afton hade han varit ute och rott på
älfven. På kvällen den 12 juni 1873 gick han till sängs kl. 12.
Han insjuknade då mycket häftigt med kramp, och kl. 5 på
morgonen utandades han sin sista suck. Följande söndag vandrade
ett sorgetåg fram emot sockenkyrkan, en sörjande änka med sina
barn följer det. Klockorna i kyrktornet bebåda, att stoftet af
en evighetsvandrare, som uppnått den ingalunda höga åldern af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
