Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 82. KAP. Andliga rörelser i Dalarne - Öster-Dalarne - III. Ore, Rättvik, Boda, Leksand, Ål, Bjursås, Gagnef och Djurås
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sig ett eget hus, och hösten 1872 lades grunden därtill. Redan
på våren 1873 kunde man samlas under dess tak. Man anställde
ock en extra predikant, nämligen A. Persson från Gagnef. Nu
började dock myndigheterna på allvar frukta för den kyrkliga
ordningen. Man stängde alla skolhus. Herrens ord gick dock
med kraft framåt, och Guds folk drefs allt mer och mer
tillsamman för att i ödmjukhet och gudsfruktan betrakta ordet.
Åtskilliga af de troende höllo sig ännu fast vid kyrkan, och
därigenom förorsakades icke så få svårigheter för de mera fria,
hvilka stämplades såsom högmodiga och upprorsmakare, då de
icke ville vara myndigheterna underdåniga utan ansågos träda
in i en annans ämbete. Därtill kom också, att flera af de kristna
började omfatta den baptistiska åskådningen af dopet och bildade
en baptistförsamling.
Ännu en annan sållning stod för dörren. Hos åtskilliga af
dé troende vaknade längtan att mer och mer fullkomnas. Detta
var ju i och för sig själft en god sak, men i stället för att enligt
den heliga skrift växa till frälsning ville man i ett ögonblick
blifva fullkomligt fri från synden. Detta åstadkom slitning bland
Guds barn, bland hvilka många tvärt om insågo, att de allt
fortfarande och dagligen behöfde förlåtelse för begångna synder och
brister, och att man icke så i ett ögonblick kunde blifva fri från det
inneboende onda. Emellertid vände Herren äfven detta till godo,
så att man mer och mer började inse vikten af att i ödmjukhet
vandra inför Herrens ansikte och att vara på sin vakt emot
fienden, som söker att få själarna in på en mängd afvägar.
År 1880 fick Leksand en egen predikant i A. Haglund, som
genomgått Kristinehamns missionsskola. Han utöfvade ett
välsignelserikt inflytande inom Leksand särskildt med afseende på de
troendes sammanslutning. Sedan dess hafva de troende börjat känna
sig mer förbundna med hvarandra, och i Leksand finnes för
närvarande en friförsamling på icke mindre än 550 medlemmar med
föreståndare, kretsföreståndare och tjänare. Friförsamlingen äger
nu 6 missionshus, och 20 kvinnoarbetsföreningar äro i
verksamhet inom densamma att insamla medel för den inre och yttre
missionen.
Åls socken har i likhet med Mora under en längre tid varit
en centralpunkt för omkringliggande socknar i fråga om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
