Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 82. KAP. Andliga rörelser i Dalarne - Öster-Dalarne - IX. By, Folkärna, Grytnäs och Avesta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Detta rykte kom ock inför prästen i församlingen, och, som äfven
han satte tro till detsamma, förhörde han kvinnan flera gånger
men måste slutligen lämna henne i fred, då han icke kunde
omvända henne från hennes förmenta villfarelse. Hon lefde sedan
i 13 år till sin frälsares ära och fick så gå hem i frid.
Såsom en frukt af samma nyårspredikan och undret med
kvinnan var ock, att både mannen och hustrun snart kommo till
tron på Kristus. Båda två voro sedan under hela sin lefnad
trogna och verksamma kristna. Världen spådde, att de skulle
förlora både gård och grund, därför att de togo sig tid att
oupphörligt skjutsa och härbergera predikanter. Men det visade
sig, att de stodo sig godt samt hunno med att sköta sina jordiska
plikter bättre än andra, och de hade såsom lön för sina
uppoffringar en särskild välsignelse, som nog kommer att sträcka
sina verkningar till deras efterkommande. Nu äro de båda
hemgångna till Gud, men deras minne lefver i välsignad hågkomst
hos alla, som lärde känna dem.
I norra By samlades man först till enskilda möten hos en
troende mjölnare i Tyskbo, hvilken inflyttat dit på 1860-talet.
Han öppnade ofta sitt hus för andliga sammankomster, och icke
heller här kom ordet fåfängt tillbaka. Den ene efter den andre
kom till tron till mycken förtret för de obotfärdiga, som gjorde
allt för att utsläcka den heliga elden, hvarigenom de dock endast
åstadkommo, att den tändes ännu mera. Utan tvifvel bidrogo
äfven Fjellstedts och Rosenii tidningar och skrifter till att på ett
kraftigt sätt bana väg för sann kristendom denna tid.
Någon ordnad missionsverksamhet fanns icke under denna
första tid, utan predikanter kallades och aflönades af för Herrens
sak nitälskande enskilda personer. Men arbetet, som på det
sättet utfördes, bar ändock frukt. De, som då arbetade, hade att
utföra tunga dagsverken. Säkert hafva de ofta fått gå åstad
gråtande, men de skola en dag komma med glädje och bära sina
kärfvar.
År 1868 bildades af de troende inom By, Folkärna, Möklinta
och Grytnäs socknar en förening för missionsverksamhets
bedrifvande. I denna förenings tjänst verkade på olika tider
predikanterna Johansson från Sjulsbo, L. E. Bergström, J.
Hedlund, J. Svensson och Österberg. Denna förening upplöstes 1879,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
