Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 82. KAP. Andliga rörelser i Dalarne - Öster-Dalarne - IX. By, Folkärna, Grytnäs och Avesta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
P. Persson fick snart nog sluta sin jordiska verksamhetsdag
och ingick med frid i den eviga hvilan.
Redan medan P. Persson ännu lefde och på uppmaning af
denne började den förut nämnde P. Jakobsson sin verksamhet
såsom bokspridare och predikant och besökte därvid Norbergs,
Karbennings och delvis Väster-Fernebo socknar. I Norberg
blefvo Herrens vittnen vid den tiden hjärtligt mottagna af
inspektor Nordlund på Mossgrufvan. Men för öfrigt härskade då
andligt mörker i nästan hela denna socken, och fiendskapen mot
sanningens budbärare var stor. Det var icke alltid så lätt för
dem att få hus för natten eller ens få köpa mat för penningar.
Inom Folkärna uppstod efter någon tid en glädjande väckelse,
hvarunder bland andra äfven två fiolspelare vaknade till besinning,
hvilka sedermera båda två uppträdde som sångledare och
predikanter. Först hade de troende vid missionsböner fått använda
en bagarstuga, som tillhörde prostgården, men nu gjorde sig
behofvet gällande att få en större samlingslokal, och så uppfördes
i närheten af kyrkan det första missionshuset i socknen.
Inga synnerliga slitningar hafva förekommit inom Folkärna
mellan de mera frisinnade troende och de kyrkliga, men däremot
hafva häftiga strider utkämpats mellan de frisinnade å ena sidan
och baptister samt i synnerhet helgeanister å den andra. Så
ankom till socknen en helgeanistpredikant vid namn Larsson, som
framkallade svåra strider särskildt inom baptistförsamlingen, som
blef nästan helt och hållet splittrad. Vid samma tid men något
senare infann sig äfven en adventistpredikant, som omfattades
med värma af både helgeanister och världsmänniskor. Inom
kort var den nybildade helgeanistförsamlingen i det närmaste
upplöst, många, som tillhört dem, föllo i uppenbara synder, och
deras beslut att uppföra ett eget missionshus, sedan de vägrats
att använda de fria vännernas, blef om intet.
En tid bortåt hade de troende frihet att vid sina bönestunder
och möten samlas i ett på sydvästra sidan af älfven beläget
skolhus. Men så framställdes begäran, att kyrkostämma skulle
hållas, hvarvid skulle afgöras, om skolhusen skulle stängas eller
hållas öppna för religiösa sammankomster. Saken afgjordes genom
omröstning och utföll så, att skollokalerna icke finge användas
för annat ändamål än skola. När detta beslut var fattadt, sade
»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
