- Project Runeberg -  Den inre missionens historia / III:2 /
1991

(1896-1902) [MARC] Author: Erik Jakob Ekman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DE ANDL. RÖRELSERNA I VERMLAND OCH DALSLAND. 1991

Den eld, som Kristus upptändt har,
Hos eder brinner ren och klar.
Må af den gudatända flamman
Vi äfven tändas — allesamman.

I maj månad 1869 flyttade Clarholm från Ör till
Frende-fors pastorat i södra Dalsland, där han tillträdde en nyss erhållen
komministerbefattning och slog sig ned på sitt boställe Stufveryr.
Det svåra andliga mörker, som i den vidsträckta slättbygden
härstädes trädde honom till mötes, rörde honom ända till tårar. I
närheten af sitt boställe uppförde han ett rymligt bönehus. På
helgdagarna predikade han på f. m. i endera af pastoratets tre kyrkor,
Frendefors, Brålanda och Ryr, på eftermiddagen i sitt bönehus
och i veckan här och där ute i pastoratboarnes hem och ofta
utom pastoratets gränser. Musik och sång var hans förnöjelse.
I sitt bönehus spelade han själf orgel, sjöng psalmer och
Ahnfelts sånger. Bönehuset kunde icke rymma allt det folk, som
kom för att höra. Det var här en påträngande besökelsetid nu,
och såsom den, som arbetar för att rädda drunknande, så
arbetade Clarholm för att vinna människorna för Kristus.

Men hans lefnadsdag var snart förliden. En elakartad
nervfeber hade utbrutit inom pastoratet. Natt och dag reste han
omkring för att visa sjuka och döende till Guds son och angreps
under tiden själf af sjukdomen. En afton hvilade under denna
sjukdom båda makarne i ett och samma rum, där de för en
stund inslumrat. Då såg husfrun i en dröm Jesus komma och
lägga sin hand på hennes älskade makes hufvud, hvarvid hon
vaknade och såg Clarholm upplyfta sina händer mot himmelen
och hörde honom utropa: »O hvilken härlighet! Milde Jesus, ske
din vilja! Jag är nöjd, om du nu vill kalla mig hädan; men vill
du låta mig ännu arbeta i din vingård, så ske din vilja! Amen.»
Och vid de orden: »Jesu Kristi, Guds sons, blod renar oss från
all synd», inslumrade han i stor frid och stor glädje kort
därefter på morgonen den 9 december förut nämnda år, endast 47
är gammal. Med Clarholm hade en af Kristi mest hängifna och
trogna vänner gått öfver tidens gräns, och många begräto hans
tidiga bortgång.

En af Clarholms förtrognaste vänner bland prästerna under
hans vistelse i Frendefors var kontraktsprosten i grannpastoratet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:06:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dimh/32/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free