- Project Runeberg -  Den inre missionens historia / III:2 /
2009

(1896-1902) [MARC] Author: Erik Jakob Ekman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DE ANDL. RÖRELSERNA I VERMLAND OCH DALSLAND. 2OO0

gärningar. Evangelii budbärare skola nämligen samla sig icke
eftersägare utan efterföljare, såsom de själfva hafva förpliktat sig
att efterfölja Kristi fotspår. Men härtill förslår icke en
vältalighet i ord allena utan en vältalighet, som är ett lefvande uttryck
af en åt Gud varmt hängifven, ren och svekfri personlighet.
En bland dem, som på fullt allvar mottagit predikoämbetet efter
denna måttstock, är resepredikanten ENOCH OLSSÖN från Västra
Hungvik, en bland hufvudmännen för det evangeliska
befrielseverket i Vermland.

Född. den n juli 1837 i nämnda gård, där hans föräldrar
voro landtbrukare, hade Enoch Olsson redan i sin barndom haft
djupa intryck af Guds ande. Ehuru den andliga dödssömnen
ännu hvilade öfver folket, manades han och hans syskon af sina
föräldrar att på sina knän läsa morgon- och aftonbönen samt att i
hvardagslifvet vakta sig för ett förargligt lefverne. Enoch och
en hans yngre broder plägade rådvilla och under tårar fråga
hvarandra, huru de skulle kunna göra räkenskap inför Herren på
domens dag. Vid 15 års ålder stod Enoch fader- och moderlös
och måste några år senare begifva sig ut att söka arbete. Hans
döende faders sista ord: »Fly den farliga väg, jag själf vandrat,
och fly syndens stig», ljödo nu allvarligare än någonsin i
ynglingens öron. Det var i synnerhet dryckenskapen, som vid denna
tid förde så många människor i olycka, och som trängt in äfven
i Olssons föräldrahem.

Emellertid reste Enoch till Norge, fann där arbete och
vistades där flera år. Ett bibelbud i Kristiania hade en gång
ifrigt bedt honom att för Herrens skull läsa bibeln och se hvad
Gud där ville säga honom. Så köpte han ett ex. nya
testamentet och började läsa. En junidag 1859 mottog han hemifrån
ett bref med den sorgliga underrättelsen, att hans yngre broder
drunknat. Gripen af djup sorg rustade han sig genast att resa
hem. Han måste då färdas på båt till Kristiania. Hindrad af
hvarjehanda bestyr kom han emellertid för sent till bryggan. Då
han var blott ett par hundra famnar därifrån, ropade kaptenen:
»Drag in landgången!» Det var förgäfves att den gången söka
komma med. Då satte sig den unge mannen vid vägkanten,
öfverlämnade sig åt bedröfvelsen öfver sin älskade broders
bortgång och ödsligheten i denna världen samt suckade: »Ack,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:06:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dimh/32/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free