- Project Runeberg -  Den inre missionens historia / III:2 /
2079

(1896-1902) [MARC] Author: Erik Jakob Ekman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DE ANDL. RÖRELSERNA I VERMLAND OCH DALSLAND. 2079

och lektor Waldenström. Det var tidskriften Pietisten, redigerad
af C. O. Rosenius och efter dennes död af Waldenström, som
ansågs såsom hufvudorgan för den s. k. ny-evangelismen, hvilken
tidskrift redan nu flitigt, med stort intresse och till mycken
upp-byg-gelse lästes rundt om i landet och särskildt i Vermlands
bygder. Med värma, klarhet och hänförelse visade talarne, att
den s. k. ny-evangelismen icke förkunnade någon annan nyhet,
än det gamla af Kristus, hans apostlar, särskildt Paulus, och af
Luther förkunnade evangeliet, att människan rättfärdiggjordes af
idel nåd genom tron på Kristus utan lagens gärningar. Om nu
för den kyrkligt evangeliska riktningen,’ som satte bättringen,
förkrosselsen under lagen, bönen m. m. dyl. såsom villkor för
syndernas förlåtelse, den läran, att en människa får komma till
Kristus så usel, eländig, fördömd och förtappad, hon befinner
sig, eller så litet förkrossad och ödmjuk som helst, ja, just sådan
hon är, blott hon kommer till honom, till honom allena för att
få syndernas förlåtelse och evigt lif; om denna lära förefaller
såsom ett nytt evangelium, så vore det emellertid nytt endast för
dem, som icke känna Kristi evangelium, det gamla trofasta
evangeliet, att Gud så älskade världen, att han utgaf sin enfödde son,
på det att hvar och en, som tror på honom, icke må förgås
utan hafva evigt lif (Joh. 3: 16). Visserligen vore lagen god, ty
man lärde genom den känna sina synder och väcktes till åtrå
efter ett heligt lefverne; men evangelium gåfve, hvad lagen
fordrade: ett heligt sinne och ett rättfärdigt lefverne. Det vore
detta, den s. k. ny-evangelismen förkunnade.

Ar 1874 hölls Ansgariiföreningens årsfest i den vackra och
lummiga björkhagen öster om Sunne kyrka. Till mötesplatsen
hade samlat sig »en nästan oräknelig mängd mötesdeltagare,
anlända dels från Fryksta med två för tillfället hyrda ångbåtar, dels
från kringliggande socknar och dels från andra orter.» Festen
öppnades af den för mötet utsedde ordföranden komministern i
Kristinehamn, sedermera kyrkoherden i By, N. Bergsten, hvarefter
lektor P. Waldenström höll festpredikan. Predikan och
evangeliska föredrag omväxlade därefter. Sedan man samtalat om »en
kristens rättfärdighet», om »tidens tecken på det andliga området»
och om »de troendes inbördes gemenskap», rörande hvilken Jesus
enligt Joh. 17 både, att »förhållandet lärjungarne emellan måtte

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:06:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dimh/32/0103.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free