- Project Runeberg -  Den inre missionens historia / III:2 /
2088

(1896-1902) [MARC] Author: Erik Jakob Ekman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ae8S

ÅTTIONDETREDJE KAPITLET.

XIX.

Evangelii frukt.

Det i Vermlands och Dalslands bygder rikt utsådda ordet
hade emellertid börjat att bära härlig frukt. Aren 1857 och 1858

c

hade varit »rika på skördar för Guds rike». Aren 1876 och 1877
öfverträffade dock i samma landskap allt, hvad man hittills i
detta afseende sett: det var liksom en andlig emigration ur
mörker till ljus, från satans makt till Gud. Och om, såsom förr
i Egypten, någon frågade: »Hvilka äro då de, som skola gå»?
så svarade man såsom fordom det frihetsälskande Israel: »Vi
vilja gå med våra unga och våra gamla, med våra söner och
döttrar; med våra får och våra fäkreatur vilja vi gå, ty en
Herrens högtid vilja vi hålla» (2 Mos. 10: g). De troendes antal
ökades dag för dag, under det att det evangeliska arbetet tog
allt vidsträcktare omfattning.

Väl sökte då och då vissa präster att genom
kyrkorådsförbud hindra Guds verk, men landets högsta myndighet nekade
att stadfästa förbuden. »De kyrkorådsförbud» — heter det i
årsberättelsen för 1880 — »som blifvit utfärdade mot våra
predikanters verksamhet, och de stadgar med vitesförbud, som för
ändamålet uppsatts, hafva alla af Kungl. Maj:t blifvit upphäfda.
Herren har gifvit oss en öppen dörr, och ingen kan tillsluta
den-Han har välsignat oss. Honom vare därför lof och tack!»

En glad offervillighet bemäktigade sig de troendes sinnen.
Både för inre och yttre missionen ’ inflöto genom syföreningar,
missionsauktioner och direkta penningegåfvor ansenliga bidrag.
Då kyrkor och skolsalar stängdes för ordets vänner, byggde de
sig själfva kyrkor, s. k. missionshus. Här må anföras ett enda
exempel på, huru oväntadt och raskt ett sådant hus kom till
stånd.

Det var i Filipstad. En afton i början af 1860-talet satt
handlanden Axelsson därstädes tillsamman med några vänner, som
drucko starka drycker och förde ett världsligt samtal. Axelsson
hade förut känt sig manad att lämna världsväsendet och
efterfölja Kristi fotspår. Men saken hade för honom hittills blifvit

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:06:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dimh/32/0112.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free