Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE ANDL. RÖRELSERNA I VERMLAND OCH DALSLAND. 2099
Flera bland de troende prästerna voro emellertid icke fullt
nöjda med det kyrkliga maskineriets sedvanliga gång. De voro
nu också långt ifrån nöjda med Vermländska ansgariiföreningens
öppna och fria ställning. De ville hafva efter eget hufvud till
stånd en missionsförening men »en kyrklig evangeliskt luthersk»
sådan. Denna angelägenhet blef sålunda föremål för både skriftlig
och muntlig öfverläggning dem emellan. Ordföranden i den år
1878 bildade »prästföreningen» för Karlstads stift kyrkoherden
i Bjurkärn B. V. Uhr lät i början af 1882 till ämbetsbröder utgå
en s. k. cirkulationsbok, däri han angifvit ämnet för den skriftliga
öfverläggningen genom följande fråga: »Bör och kan en
förening af oss präster för inre missionen, bedrifven företrädesvis
genom användande af lekmannapredikanter, komma till stånd,
och i så fall, huru bör en sådan verksamhet organiseras och
ledas för att lända till välsignelse?»
Svar afgåfvos af pastorerna Ehrling i Brunskog, Uhr i
Bjurkärn, Berggren i Gustaf Adolf, Viotti i Råda, Holmqvist i
Sunne-mo, Werme i Sunne, Frykman i Brålanda, Andréasson i Östmark,
Norstedt i By, J. Lindholm i Fröskog m. fl. Alla utom den
sistnämnde förordade med brinnande intresse den kyrkliga
missionsföreningen, hvilken borde sammanhållas af de »mest lutherska
stadgar», och hvars verksamhet borde bedrifvas af »lutherskt
sinnade» predikanter. I strängt kyrklig riktning skulle det hela
ledas. Det dröjde nu icke länge, innan nämnda missionsförening,
Vermländska kretsföreningen kallad, konstituerats. Den ledande
själen inom densamma blef från början pastor M. Ehrling.
Föreningen har efter Ansgariiföreningens mönster hållit flitigt besökta
möten inom stiftet samt troget vidblifvit sitt kyrkliga program
och därför skördat beröm från de ledande männen inom
stiftsstyrelsen. »Att Fosterlandsstiftelsen och Vermländska
kretsföreningen», utropar biskop C. Fi. Rundgren vid prästmötet 1887,
»blygsamt söka att motverka all denna rörelse (den fria
evangeliska rörelsen), ställande sig vid sidan af prästerskapet, är under
allt detta den enda glädjande företeelsen.»
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
