- Project Runeberg -  Den inre missionens historia / III:2 /
2108

(1896-1902) [MARC] Author: Erik Jakob Ekman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2io8

ÅTTIONDEFJÄRDE KAPITLET.

kände de sedan öppet och frimodigt i sin hembygd för anhöriga,
grannar, arbetskamrater och vänner. Ordet växte, bar frukt
och spridde sig vida på det sättet.

Nu började fientligheterna mot Hedengren; redan första året
af hans offentliga framträdande började de. Ännu härskade
kon-ventikelplakatet i all sin kraft, och man tog naturligtvis detta till
anfallsbas härvid. Så infann sig en dag ortens länsman med
stämning inför landskansliet. Hedengren infann sig ock där.
»Jag har», sade han, där han stod inför landshöfdingen och hans
medtjänare, »samlat mitt husfolk och mina underhafvande till bön
och sång och läsning af anderika kristliga skrifter. Mitt eget
behof och folkets’ andliga nöd ha drifvit mig härtill. Men under
tiden strömmade folk till äfven utifrån bygderna, och jag kunde
icke stänga mina dörrar för dessa många efter Guds nåd
hungrande människor. Jag har ock ofta vid offentliga sammankomster
talat Guds ord till dem. Så står saken ännu, och dagligen ökas
behofvet att höra evangeliet om Kristi nåd. Väl är jag villig
att för min öfverträdelse af konventikelplakatet underkasta mig
lagligt straff, men att afstå från att gifva detta hungrande folk
lifvets bröd det kan jag icke.»

Därvid läto nu vederbörande det den gången bero. Den
fisken var’ nästan för svår för dem att fjälla.

En annan gång utspridde man ryktet, att Hedengren i sin
predikan en långfredag skulle hafva förnekat nödvändigheten af
Kristi död till våra synders förlåtelse. Detta rykte kom till
biskop Annerstedts kännedom. Denne, som själf anade det
ogrundade i nämnda rykte, kom emellertid för denna
angelägenhet på besök hos Hedengren, hvilken då öppet förklarade, att
han i likhet med aposteln Paulus till vår försoning icke visste
»något annat än Jesus Kristus och honom korsfäst». Då
Hedengren icke ville lofva att afstå från sitt offentliga vittnesbörd,
uppmanade honom biskopen att blifva präst. Men detta förslag
vann intet gehör. Han, som blifvit en i Herren frigjord man
kunde icke underkasta sig statskyrkans tvångsband. Kristus
var hans öfverhufvud.

Nu gjorde ock Hedengrens släktingar försök att vända
honom från den väg, han beträdt. De fruktade, att han genom
sin nya ställning skulle draga öfver sig svåra förföljelser, drifvas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:06:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dimh/32/0132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free