Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2214
ÅTTIONDEFEMTE KAPITLET.
ägna sig åt annan kallelse, ehuru han dock ännu i mån af tid
fortsätter att äfven offentligen vittna om Herren. Utgången ur
Svenska missionsförbundets missionsskola är Sunnberg en varm
vän af Missionsförbundet och hyllar af varm öfvertygelse alla
dess grundprinciper. Missionsföreningen, som i sin upprinnelse
fått kraftiga impulser från Fosterlandsstiftelsen, anslöt sig år 1875
till detta sällskap, men redan i dec. 1880 beslöts, att föreningen
skulle ansluta sig till Missionsförbundet. Det är gifvet, att den
frikyrkliga principen i och med Sunnbergs tillträde till
predikantbefattningen skulle alltmera tillämpas, och de enskilda
nattvardsgångarna, som först kommo i bruk vid Skepsta i soldatstugan
hos Frisk, började sedan på Nyströms uppmaning att hållas äfven
i Gnesta. Man samlades där första gången hos gårdsägaren
Jonas Larsson, då trädgårdsmästaren Sjölander betjänade de
församlade och en liten friförsamlingsgrupp af troende antecknade
sina namn. De enskilda nattvardsgångarna blefvo nu alltmera
allmänna inom hela distriktet, och det torde icke vara för mycket
påstått, om man säger, att i denna tid begreppet missionsförening,
i det allra närmaste sammanfaller med begreppet friförsamling.
Ar 1884 gjorde predikanten G. E. Larsson från Småland
nu bosatt i Sorunda, en predikoresa genom distriktet och blef
jämte Frisk, Berglund och Sunnberg antagen till ordinarie predikant.
Beträffande ställningen inom missionsdistriktet vid denna tid må
nämnas, att i Vagnhärad hade efter löjtnant Norlins afiryttning
från orten en ny predikostation uppstått vid Nygård hos änkefru
Strömberg. I Trosa stad stod guldsmed Sunnberg i spetsen för
missionsverksamheten, och fröken Tibell hade där uppslagit sina
bopålar. I Tystberga hade Guds ord förkunnats några år i Uttre.
Sedan utsträcktes verksamheten nedåt socknen, och en son till
den ofvan omtalade »Mormor i Smedsbohl» i Ludgo öppnade sitt
hem för evangelii ljus i den mörka skärgårdstrakten. Frisk
besökte orten och förkunnade frimodigt bättringens och trons ord,
och folket sade: »Ingen farlig villfarelse, kunde vi blott rätta
oss efter hvad han säger». Prästen i socknen och ägaren till de
flesta hemmanen där förbjödo underhafvande att öppna sina hem
för predikanterna, men Herren, som själf vakar öfver sitt ord,
hade placerat ett par frimodiga båtsmän där nere, hvilka slogo
upp dörrarna till sina låga tjäll för Guds ord. Där tände Gud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
