- Project Runeberg -  Den inre missionens historia / III:2 /
2248

(1896-1902) [MARC] Author: Erik Jakob Ekman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2248 ÅTTIONDESJETTE KAPITLET.

sin ankomst till staden varit tillsamman med troende af olika
samfund och lärt känna dem som bröder i Kristus, var däremot
mindre partisinnad gent emot de baptister, som då funnos i staden.
Af denna anledning fruktade de lutherska vännerna, att han var
anstucken af baptismen, ja, att han var fullt separatistiskt sinnad,
hvadan han af de mera framstående ofta blef förmanad och varnad
för de farliga afvägarna till okyrklighet. Såsom exempel på,
huru ömtålig man i detta afseende var, må nämnas, att, då
Lundmark, som ännu icke anade, att högkyrkligheten var så stor
bland de ledande, vid ett tillfälle tog upp och sjöng en af
Ahnfelts sånger efter en predikan af maskinisten Johansson i
bönesalen, detta upptogs så illa af Johansson med flera, att det drog
om en längre tid, innan missnöjet fullt dog bort. Ahnfelt var då
föreståndare för en liten friförsamling, och därför ansågos hans
sånger vara mycket farliga. Endast psalmer ur svenska
psalmboken fingo då sjungas vid de offentliga bönestunderna.
Emellertid fortgick det evangeliska arbetet i frid och endräkt, i
synnerhet som det visade sig, att Lundmark icke var så okyrklig,
som åtskilliga menade. Han bibehöll dock alltid sitt föresätta
mål i sikte, därvid tänkande på Jakobs ord till Esau: »Min herre
vet, att barnen äro späda, och att jag har med mig både får
och kor, som gifva di; och drifver man dem en hel dag, så dör
hela hjorden. Må därför min herre fara före sin tjänare, så vill
jag följa efter i sakta mak, eftersom boskapen, som är framför
mig, och barnen orka att gå» (1 Mos. 33: 13, 14).

På Lundmarks initiativ bildades år 1860 en bibelklass af
några bland de troende, hvilka samlades en kväll hvarje vecka
i bönesalen för att medelst bibelsamtal uppbygga hvarandra på
sin allra heligaste tro. Dessa bibelsamtal lände de troende till
mycken välsignelse och omfattades med sådant intresse, att flera
bibelklasser sedermera bildades med hvar sin ledare, hvarvid man
kom tillsamman här och där i hemmen. Samtidigt med bildandet
af den första bibelklassen började äfven söndagsskola anordnas
i bönesalen. Redan år 1857 hade »mamsell Ekman» börjat hålla
en alltmera talrikt besökt söndagsskola i sin bostad. Hon vågade
dock icke förena sig med de vänner, som nu började samma
verksamhet i bönesalen, emedan de ansågos vara alltför mycket
frikyrkliga, men flera unga män och kvinnor hade nu kommit

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:06:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dimh/32/0272.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free