Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2274 ÅTTIONDESJETTE KAPITLET.
ännu hafva vi ouppfyllda profetior, som först måste gå i
fullbordan. Därför kunnen I i detta afseende vara lugna. Jag skall
nu gå och lägga mig för att sofva lugnt tills i morgon bittida,
då vi som vanligt samlas i seminariet.» Lugnade häraf
aflägsnade de sig sedan, och det visade nu som alltid, att endast den
sanna friden i Gud skänker verklig trygghet och ro, då faror
och död hota.
Ar 1858 blef Lundmark antagen till vikarierande
folkskollärare i Jerfsö socken i Helsingland, ehuru han ännu hade en
termin kvar af sin lärokurs vid seminariet. I Jerfsö liksom
flerstädes i vårt land var det ännu vid denna tid ytterst klent
be-ställdt med folkundervisningen, och det fanns därför i vissa delar
af socknen många fullvuxna personer, som icke ens kunde läsa
innantill i bok. Lundmark erhöll därför både äldre och yngre
lärjungar och blef så i tillfälle att utöfva en i flera afseenden
välsignelserik skolverksamhet. Inom socknen funnos redan då rätt
många troende, som han lärde känna och älska, då han var
ute i bygden för att besöka sina skolbarn.
Efter en termins förlopp begärde och erhöll han afsked
från skollärarebefattningen i Jerfsö och begaf sig därifrån till
Söderhamn för att uppehålla sig där under den följande
ferietiden. Där blef han nu anmodad att jämte den älsklige
komminister Norell, som för Lundmark blef en faderlig vän och
rådgifvare, turvis predika om söndagskvällarna först i den stora
folkskolesalen och sedan i det nya bönehuset, som vid den tiden
uppfördes i staden. Äfven på den närmast liggande landsbdygen
utöfvade han då en ej obetydlig predikoverksamhet, som åtföljdes
af Guds välsignelse.
Att det är från Gud och icke från det mänskliga redskapet,
som välsignelsen kommer vid den andliga verksamheten, därom
erhöll Lundmark en kraftig påminnelse genom en tilldragelse,
som timade i grannskapet just vid denna tid. En dag ankom en
predikant från en af grannsocknarna till den norr om Söderhamn
belägna socknen Norrala för att predika där. Han kom så i
sällskap med den bekante smeden Norin och sade då till honom:
»Om det nu bara komme mycket folk!» — »Ja, måtte Herren
framför allt vara med», svarade Norin. Någon tid därefter kom
samme predikant tillbaka och frågade då Norin: »Har det varit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
