Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2340 ÅTTIONDESJUNDE KAPITLET.
kristna, de där på grund af sin pånyttfödelse i dopet såsom
barn ’ännu hafva kvar något af sitt andliga lif, och att de
sålunda icke, såsom skriften säger, blifvit ’andligen döda’ genom
sin otro utan ännu ’i viss mån’ och ’på visst sätt’ äro andligt
lefvande kristna, fastän de icke af hjärtat tro på Kristus, — då
kan jag icke vara med. Lika litet är jag kyrklig i den meningen,
att jag skulle trifvas bättre med oomvända lutheraner än med
troende, varmhjärtade ’separatister’. Nej, jag vill älska alla sanna
kristna, Guds barn, som tillhöra Kristi andliga lekamen, äfven
om de icke i allt kunna tänka lika med oss och vår kära
lutherska kyrka.»
»Men», säger von Essen, »medan vi tala om detta ämne,
må jag nämna något om en sak, som nu på senare tider ofta
storligen bedröfvat och smärtat mig. Det är det sorgliga faktum,
att många Guds barn, som förr ’voro rättsligen undsluppna’,
särskildt många förr hjärtevarma präster, nu åter ’bevefvat sig i
världens orenhet’ och ’öfvergifvit sin första kärlek’ — just genom
s. k. kyrklighet. Förr förstodo de att klart skilja mellan ljus
och mörker; nu är deras öga vordet skumt, om ej rent af
för-blindadt. Förr älskade de Guds folk och trifdes bättre bland
dem än bland oomvända ’ämbetsbröder’; nu sky och fly de ’läsarne’
men trifvas godt bland oomvända präster. De åhöra lugnt deras
ständiga domar och ’kält’ på trogna bekännande kristna, ja, de
instämma understundom i klandret — allt af idel ’kyrklighet’.
Det ordet har numera blifvit deras ’schibbolet’ i stället för det
heliga namn, som förr så var. — Hvart går man på denna väg?
Dessa m. fl. äro sorgliga och för oss alla varnande exempel...»
Baron Essen var två gånger gift, först med Charlotta von
Essen och efter hennes bortgång med lady Mary Lambart, samt
hade i dessa äktenskap aderton barn.
Den 2 juli 1894 gick han hädan i frid med den kort förut
aflagda trygga bekännelsen: »Jag tviflar ingalunda på, att jag
hvilar på klippan Kristus».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
