Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE ANDL. RÖRELSERNA I VÄSTERGÖTLAND. 2421
i staden. På hösten 1883 kallade missionsföreningen Sam. A.
Johansson, Jönköpings missionsförenings mångårige och välkände
predikant. Han antog denna kallelse och inflyttade till staden
i okt. 1884, där han sedan verkat med rik välsignelse i
föreningens tjänst. En lefnadsteckning öfver honom meddelas längre
fram. Många frisinnade troende prästmän samt
lekmannapredikanter från andra orter hafva dessutom under årens lopp rätt
ofta förkunnat evangelii ord så väl i missionshuset i Haga som
ock i föreningens nya stora missionshus. Detta hus, som bär
namnet Betlehemskyrkan och invigdes den 16 okt. 1884, är en
af de frikyrkliga missionsvännernas största och dyrbaraste
predikolokaler i landet. Så småningom hafva dock de troende prästerna
numera dragit sig tillbaka från samverkan med de frikyrkliga.
Från och med år 1880 inträdde en väsentlig förändring i
missionsföreningens ställning i fråga om verksamheten på utom staden
liggande orter. Sagda år bildade nämligen de frisinnade troende
i Göteborg i förening med de närboende landsortsvännerna
Västkustens missionsförening i syfte att till gemensam verksamhet
förena Guds ords vänner i denna landsände, hvilka i lefvande
tro på Jesus Kristus ville där arbeta för evangelii utbredande.
Beträffande förhållandet inom Göteborgs missionsförening
och bland de troende för öfrigt inom staden i fråga om olika
läromeningar, hvarigenom deras stadga i Herren och deras
rotfäste i hans ord pröfvats, så hafva nog äfven här tid efter annan
åtskilliga slitningar förekommit, ehuru dock kanhända mindre än
på de flesta andra platser i landet. Så t. ex. framkallade
visserligen den på 1870-talet uppkomna striden ,om försoningens
betydelse mycken rörelse äfven i Göteborg och dess omnejd,
men den åstadkom icke någon egentlig splittring ibland de
troende. Vid samma tid började ett flitigt rannsakande i Guds ord
rörande de troendes förhållande till världen i fråga om
nattvardsfirande och församlingsgemenskap. Några af föreningens
medlemmar jämte åtskilliga andra troende slöto sig sålunda utan
mycket uppseende tillsamman och bildade på vintern 1875 —1876
en friförsamling samt hyrde sig en särskild samlingssal vid
Vallgatan. Emellertid blef det enskilda nattvardsfirandet snart ett
trängande hjärtebehof för allt flera bland de troende, hvilka utan
att skilja sig från föreningen kommo tillsamman för detta ända-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
