Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2428 ÅTTIONDESJUNDE KAPITLET.
verksamhet för Guds rikssak inom vårt fädernesland väl kände
predikanten Samuel A. Johansson. Hans föräldrahem var ett fattigt
bondhem, som i synnerhet under hans uppväxttid endast genom
sparsamhet och umbäranden kunde hålla sig uppe. I religiöst
hänseende liknade det den tidens hem i allmänhet. Hans fader,
ehuru som andra begifven på dryckenskap, hade dock yttre
aktning för Guds ord. Han var ingen svärjare, och i sitt inre var
han medveten om behof af sinnesändring, om allt skulle blifva
väl till sist. Hans moder var i jämförelse med sin tids människor
en from kvinna, som innerligt älskade sina barn, och, så långt
hon förstod, sökte hon deras välfärd för både tid och evighet.
Namnet »läsare» var i Johanssons barndom nätt och jämt kändt
i hans föräldrahem, men icke med förakt, ty man förstod därmed
en, som ville frukta Gud med annat allvar, än som vanligt var,
ehuru ännu ingen i hemmet var »läsare». Dock öfvades Guds
ord i hemmet genom läsande af morgon- och aftonböner och om
söndagarna, utom de reguliera kyrkobesöken, läsande af någon
predikan i någon postilla.
Ar 1849 kom till pastoratet en troende präst, C. M. Svensson,
hvilken med allvarligt nit och värma verkade till mycken
välsignelse, hvilket hade till följd att 4 af Johanssons äldre syskon
blefvo omvända, fadern blef nykter och tillika med modern så
kraftigt påverkad af ordet, att de efter några år fingo frid med
Gud. Från denna tid hade vår Johansson aldrig någon glädje
i synden, icke ens i barndomslekarna, hvilka, om än i sig själfva
oskyldiga, dock af honom höllos för syndiga. Hans äldste broder
talade ofta med honom om Herren. Socknens skollärare, som
ock blifvit omvänd, älskade honom mycket. Denne anförtrodde
honom ofta att sköta skolan dels hela och dels halfva dagar, när
han af en eller annan anledning var förhindrad att göra det själf.
Äfven denne talade ofta och allvarligt med honom om Herren.
Genom den kunskap, Johansson inhämtat i den schartauanska
salighetsordningen, visste han enligt denna ordning, huru
omvändelsen skulle ske, och i öfver 10 år bad han, att Gud skulle
omvända honom enligt denna ordning.
Under vistelsen i folkskolan blef Johanssons rika begåfning
å hufvudets vägnar känd, och man sade, att han borde »läsa till
präst». Detta gjorde, att hans föräldrar började tänka på, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
