Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE ANDL. RÖRELSERNA I VÄSTERGÖTLAND. 2435
höll ett erbjudande för Johansson att blifva dennes vikarie och
att om några dagar få tillträda platsen. Johanssons bestämda
beslut var likväl att resa till Elghult. Hvarken hans faders eller
syskons, ja, icke ens hans nu på dödsbädden liggande troende
moders tårar och böner kunde ändra hans beslut. Men då sade
en hans svåger, som ock var närvarande, till honom: »Tig,
pojke! Du får icke resa! Du måste lyda dina föräldrar!
Därför stannar du hemma.» Därpå gick han ut och tog in hans
reskoffert. Johansson löstes nu från alla betänkligheter, stannade
hemma och antog det från Korsberga erbjudna vikariatet såsom
en gåfva af Gud.
Johansson såg sedan i denna händelse en underbar ledning
af Gud, hvarigenom hans väg från denna stund förde honom mer
och mer i en riktning, som tillintetgjorde alla hans egna
framtidsplaner. Hade han kommit under Thelanders ledning, hade
nog, såsom han själf säger, hans åskådning i både läran och det
kyrkliga blifvit densamma som dennes. Lekmannapredikant hade
han säkerligen aldrig blifvit. Han beundrade visserligen
lekmannapredikanterna för deras mod och stora själfförsakelse, men
själf ville han aldrig blifva en sådan, ty han kände sig oförmögen
att göra offret. Därigenom att han stannade hemma, blef han
mera lämnad åt sig själf att oberoende af yttre påtryckning
studera Guds ord. På hemorten blåste då en mera fri evangelisk
vind: läroåskådningen var mera evangelisk och riktningen i
kyrkligt afseende mera frisinnad. Att detta utöfvade ett mäktigt
inflytande på bildandet och utvecklingen af hans kristliga
karakter, är helt naturligt. Så småningom nödgade man honom
att hålla söndagsskola med sina egna skolbarn och att 3 gånger
under 185g offentligt tala för äldre. Men 1860, då hans vikarietid
var slut, drogs han mer och mer ut att predika.
På hösten samma år bildades Hvetlanda traktatsällskap,
som antog Johansson som sin predikant med en lön af 150
riksdaler om året. På denna lön kunde han ju icke existera,
men hans klena kassa vann någon förstärkning genom
bokförsäljning, som på den tiden mycket praktiserades af predikanterna,
som då kallades kolportörer just därför, att de kolporterade ut
böcker och smärre skrifter. Johansson var ingen affärsman,
hvadan han ej talade något för sina böcker utan lade helt enkelt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
