Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2448 ÅTTIONDEÅTTONDE KAPITLET.
förening, men som numera föi afståndets skull skilt sig från
denna och bildat en egen förening med namnet Inlands östra
missionsförening. Denna förening har en predikolokal, som är
byggd och upplåten af en enskild person. Att missionsvännerna
bo vidt åtskilda i dessa trakter, kan man förstå däraf, att, då
man först samlades att fira Herrens måltid, kunde 11 socknar
vara representerade på en gång.
Utom af Bohusläns missionsförenings predikanter besökas
nämnda föreningar jämte Tjörn af västkustförenings predikanter,
som brutit fältet på nämnda platser.
I Norums socken har evangelium förkunnats sedan flera
årtionden tillbaka i det gamla missionshemmet Åker, där alla
familjemedlemmarne äro på Herren troende. Detta hem kan
liknas vid en fyrbåk i natten.
I Ljungs socken har vittnesbördet om Kristi nåd sedan
lång tid tillbaka framburits hos sjökapten A. Samuelsson, som
äfven är friförsamlingens på orten föreståndare. På badorten
Lyckorna invid Ljungskile har Bohusläns missionsförening en
predikolokal, som blifvit skänkt af en enskild person i Göteborg.
Där predikas Guds ord alltsom oftast, fastän evangelii vänner i
trakten äro ovanligt få.
. För omkring 20 år sedan började lekmannapredikanter
besöka Forshälla socken. En kvinna där hade någon tid förut
blifvit omvänd till Herren, och nu önskade hon, att äfven andra
måtte få höra det fria vittnesbördet om Kristus. Hon hade
under många år varit en sökande själ och gått långa vägar för
att höra ryktbara präster utan att dock finna ro till sin själ. Då
hon en gång i sin nöd enskildt vände sig till en prästman och
han fick reda på, hvar hon bodde, svarade han henne: »Du
tillhör icke mina församlingsboar, gå till den präst, där du är
hemma!» Detta var den tröst, hon fick. Men Herren fann hon till
slut och blef lycklig. Sedan fick hon blifva ett ljus i mörkret,
men detta väckte mer än vanligt uppseende och förbittring. Flera
gånger blefvo predikanterna, då de skulle fara dit och predika,
öfverfallna på vägen och tvingade att vända om, och verklig
misshandel föröfvades emot ett par af dem äfvensom mot nämnda
kvinna såsom varande upphofvet, som man sade, till det onda.
Flera fridstörare måste lagforas och fingo plikta ansenliga summor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
