- Project Runeberg -  Den inre missionens historia / III:2 /
2505

(1896-1902) [MARC] Author: Erik Jakob Ekman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DE ANDL. RÖRELSERNA I SMÅLAND. 2505

1874—1877. Någon märkbar förminskning i hälsa och krafter
hade han dittills ej erfarit, men julen sistnämnda år kände han
sig trött af det myckna predikandet, och på nyårsaftonen
inträffade en händelse, hvilken kan betraktas såsom första länken
i den kedja af sjukdom och bekymmer, som upptog den gamle
lärarens sista lefhadstid. Ett svårt fall i en trappa sistnämnda
dag lade honom på sjukbädden, och sedan dess led han nästan
beständigt af hufvudvärk, som ofta hindrade honom att predika.
På våren 187g köpte han ett litet landtställe vid Sundbyberg
utanför Stockholm, där han till en början fann sig särdeles väl
och kände sig något bättre till hälsan. Men på eftersommaren
samma år träffades han af ett slaganfall, som gjorde honom lam
i högra sidan och handen, hvilket hade till följd, att han ej kunde
föra kryckan.

Under de två därpå följande åren hade Hultman att
genomgå den sista mycket svåra klassen af lidandets skola på
jorden. Var större delen af hans föregående lif, då han fick stå
såsom en af de kraftigaste kämparne på den inre missionens
stridsfält, en nästan oaflåtlig predikan för andra, så var det sista
skedet af hans lefnad en lika oafbruten predikan för honom själf.
Det var, såsom hade Herren velat någon tid tala i enrum med
sin tjänare, innan han bjöd honom ingå i sin glädje, och visa
honom hela skröpligheten hos det lerkäril, som under så lång tid
fått frambära de himmelska håfvorna. Under denna bittra
pröfningstid var Guds ord honom till mycken vederkvickelse, och
midt under det svåra kroppsliga lidandet och svagheten kunde
han stundom utbrista i lof till sin Gud samt fröjdas i hoppet om
den härlighet, i hvilken han snart skulle inträda. Den 12 maj
1881 slog för honom förlossningens stnnd, då den från det
skröpliga lekamliga omhöljet frigjorde anden fick ingå i ljusets rike
för att vara nèir Herren evinnerligen.

Att Hultman under sin tidigare verksamhet lät sig hänföras
till vissa öfverdrifter vid frambärandet af sanningar, som blifvit
dyrbara för hans hjärta, kan ej förnekas, men detta försvann
alltmera under de senare åren. I sina föredrag och samtal gaf
han stundom luft åt sin medfödda humor, som dock ofta fick
tjäna såsom omklädnad för någon beaktansvärd lärdom. Då en
af hans vänner t. ex. vid ett tillfälle beklagade, att han hade så

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:06:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dimh/32/0529.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free